Varför kan jag inte bara låta det vara? Varför måste jag alltid ha ett svar? Varför måste det gå så långt att jag bankar huvudet så många gånger i väggen att inte en endaste hjärncell har en suck om överlevnad innan det är nog?
Varför kan jag inte bara ge upp?




6 svar
Kanske för att du är en HSP-människa? Har du bekanta dig?
http://www.hsperson.se/49001.html
Alltså. Jag gjorde testet och hamnade rätt mycket på HSP-sidan. Crap. Eller?
Nej, nej. Inte alls crap. Det bara betyder bara att du känner mer av allt. Att du är en StarkSkör. Har precis läst boken: ”drunkna inte i dina känslor” som är skriven av Maggan Hägglund och Doris Dahlin. Rekommenderar, ifall du känner igen dig.
Tack för tipset, ska kollas upp. 🙂
Vissa av oss är grubblande själar som ska älta och älta och nöta och nöta. Distraktion tycker jag är bästa medicinen mot detta, men det är inte lätt när klockan är midnatt och tankarna pockar på uppmärksamhet. Jobba på att aktivt ”kasta dig ur tankevärlden” om och om igen: fokus utåt. Inte lätt! Från en hypokondriker som gillar ältandet också…
Styrkekram!
Jag vet vad du menar, men jag gillar inte heller att fly från dessa känslor. Jag vill istället fixa dem. Vilket leder till mer ältande. Moment 22.