Om jag någonsin tvekat så har jag fått det bevisat för mig den senaste tiden, utan några som helst tvivel, att jag har världens bästa vänner. Mina fantastiska människor som hör av sig dagligen och hör efter hur jag mår, om jag behöver något eller om jag bara vill prata. De som håller mig uppe när jag inte orkar själv.

I söndags stod Mia och lagade tacos med mig. Igår ställde Jessica in sin födelsedagsmiddag och tog istället med sig PA och kom ut till mig och åt pizza, drack champagne (för hon hade ju trots allt fyllt år) och bara hängde. Med sig hade de två fulla matkassar för att se till att jag inte svälter i min handfallna misär. Så mycket kärlek till dem att jag spricker.

Och idag. Idag messade Lina och frågade om hon fick komma ut. Hon frågade om hon skulle ta med sig något, förutom crack. Så jag beställde, lustig som jag är, crack, godis och en ponny. När hon så dyker upp, med en halvmeter stor mjukisdjursponny och naturgodis med en handskriven lapp ”crack” på, då skrattade jag högre och mer än jag gjort de senaste dagarna. Och inte nog med det, sedan ställer hon sig och diskar bort mitt Mount Everest av disk som jag inte kommit mig för i min soffkoma. Helt makalös människa, den där Lina.

Åter igen, ni fantastiska, ni har min eviga tacksamhet. Ni vet vilka ni är. <3

Säg hej till min nya sängkamrat. Han heter Brunte.