Idag har jag jobbat min första hela arbetsdag på 1,5 år. Och det gick jättebra. Ingen ångest, inga orimliga krav, bara en görhärlig chef och en massa underbara skor. Min första dag till ära så fick jag inventera, blippa skokräm och skosnören tills hela skallen pep. Och jag tyckte det var roligt! Sara bara himlade med ögonen och tyckte ”njut medan det varar”.
Jag hade på mig mina fina klackiskor i typ 2 timmar, sedan höll de på ta död på mig mitt i allt kutande upp och nedför spiraltrappan upp till lagret. Smart som jag var så hade jag backup. Hello Ecco. Så mitt nästa inköp får bli ett par platta, funtionella, gärna söta, pjucks som är trapp-spring-vänliga.
Dessutom har vi dammat hela butiken och möblerat om i rean. Kulkulkul! Haha! Jag är så glad! 🙂 Underbart!
Efter jobbet så blev det ett Ki-pass med Friskis och Svettis i stadsparken där de har gratisgympa två ggr i veckan hela sommaren. Jag tänkte i ett svagt, överambitiöst ögonblick att jag skulle promenera hem, men bussen vann den kampen och där satt jag, med ett fånflin på ansiktet, enforfinerna kutandes i skallen och ett gäng grässtrån i håret.
En underbart bra dag, och nu är jag helt slut. Mör. Är inte van att vara på stående fot en hel dag och sedan dessutom träna. Jag kommer sova gott inatt.
Det enda som hade gjort den här dagen perfekt var att få berätta om den för C. Men efter gårdagens samtal är det ett steg bakåt som gäller. Inte pressa, inte jaga. Check. Bara älska lite på håll.
Ett svar
Det låter som en skön tillvaro – hoppas att det håller i sig!