Jag är egentligen inte så sportintresserad men har haft OS på i bakgrunden lite från och till i veckan. Kollat in främst sådana lite mindre uppmärksammade sporter som MTB och luftgevärsskytte (och Simone Biles revansch så klart!) men lyckades landa på Sarah Sjöströms semifinal igår på 100 meter frisim.

Sarah Sjöström är en idrottare som ligger mig lite extra varmt om hjärtat då jag faktiskt träffat och ätit lunch med henne en gång för 15 (!) år sedan. Då var hon nyfyllda 16 år och hade precis haft sitt första stora VM då hon både tagit guld och slagit ett världsrekord. Sådana här gånger älskar jag verkligen bloggen för självklart skrev jag om det när det begav sig!

Jag minns att jag tyckte väldigt mycket om henne, hon var väldigt öppen och avslappnad och rolig! Och så klart skitcool, en sån där person man vill bli kompis med.

Därför vrålade jag lite extra högt då hon sista 10 meterna i dagens final kom från ingenstans och plockade hem guldet, hennes första på 100m frisim i OS- eller VM-sammanhang. Och hennes genuina lycka och förvåning efteråt var ren glädje i själen.

Direkt efter vinsten intervjuades hon vid bassängkanten av Isabel Boltenstern (som jag också känner litegrann via influencervärlden) och hon var så rörd och chockad och svamlade verkligen och det var så härligt att se den helt ofiltrerade och genomlyckliga Sarah!

”Jag har nog aldrig överraskat mig själv så mycket i hela mitt liv!” skrattgrät hon i intervjun.

Hon berättade att hon drömt i början av året att hon skulle vinna just den här grenen och pratade även om hur hon aldrig varit så mycket i sitt eget lopp som idag, så mycket in the zone och bara fokuserat på alla detaljer hon tränat på för att förfina sin egen teknik för att maxa prestationen.

Och det slår mig, när hon pratar andningsmönster och teknik att detta är ju så brutalt nördigt. Och jag älskar ju nördar! Jag tittar ofta på intervjuer när skådespelare intervjuar skådespelare för då blir det ofta jättenördigt kring just hantverket och det älskar jag. När människor pratar om något de verkligen älskar. Hade inte väntat mig att det var dit vi skulle komma med olympisk simning idag men där är vi tydligen nu!

Och så tänker jag på att simma OS och driva företag är inte så annorlunda egentligen. Det är bara ner med huvudet och stay in your lane. Fokusera på att göra din grej och kom ihåg att andas då och då.

Och så är jag så himla glad för Sarah. När vi sågs var hon 16-åringen som precis äntrat världsscenen och jag skulle fylla 30 och var också på väg att hitta rätt i världen.

Och här är vi nu. Hon är nu 30 som jag var då. Vissa är helt enkelt lite snabbare med att hitta rätt här i världen än andra.