Det finns larm för allt på Siba. Brandlarm, tjuvlarm och kassalarm tjuter i kör lite då och då. Jag är rätt van vid oljud om man säger så. Men härom dagen togs oljudet till en helt ny nivå. Jag har precis slagit ut en vara i kassan och gett kvittot till kunden då det börjar tjuta. Högt. Ett genomträngande, fruktansvärt ljud som förmodligen skulle fungera utmärkt för terrorutövande.

Jag försöker förgäves lokalisera källan för detta oljud och snart börjat kollegorna flockas runt kassan, alla sliter i kablar och försöker få terrorn att sluta. Så skriker Björn ”Men det är ju DU som tjuter!!”. Jag ser ut som en fågelholk. ”Det kommer ju från DIG! Det följer ju efter DIG!”. Och mycket riktigt. Spärren som sitter fast i mitt överfallslarm/stegräknare har lossnat och larmet tjuuuuter hejdlöst. Och innan vi hittat spärren som ramlat ned på golvet någonstans funderar jag starkt på att stampa sönder skiten bara för att få slut på plågan.

Nu sitter spärren fasttejpad med ungefär en halv tejprulle. Att skämmas så mycket är att dö en smula.