Snöängel

Att kasta sig på rygg i snön och veva med armar och ben för att sedan ligga och titta upp på de sakta vajande, nakna trätopparna med tystnaden och mörkret runt sig.

Sådana stunder känner man att man lever.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Jag kan fortfarande inte fatta att det har hänt …

Wow.
Jag säger bara: wow.
Jag har typ inga ord. Jag har precis nyligen öppnat (och stängt) dörrarna för min onlineutbildning Social Brand Lab, och det gick så himla himla bra. Den här lanseringen var min bästa NÅGONSIN. 🎉
Jag kan liksom inte ta in det. 🙈 Jag är så tacksam och överväldigad och trött. 😅
Tack, tack och åter tack till dig som valde att investera i dig själv genom att lita på att min kunskap och min utbildning kan hjälpa dig på vägen till ett starkare personligt varumärke – och…

Månadsrecap: Januari 2023

Hej och välkommen till ett nytt år! Här får du lite snö. Och lite till. Väldigt mycket av januari gick åt att gräva fram olika

Vintern kom till Övik

Nu sitter jag på tåget hem medan vintern fladdrar förbi utanför fönstret. När vi kom ut imorse var det HELT kritvitt (igår var gräsmattorna brungröna),

AW i la’gårn’

En fredag i början av maj var jag i Kramfors för ett konferencieruppdrag för Höga Kusten Företagsmässa (som jag skrev om här!). På vägen hem