Snöängel

Att kasta sig på rygg i snön och veva med armar och ben för att sedan ligga och titta upp på de sakta vajande, nakna trätopparna med tystnaden och mörkret runt sig.

Sådana stunder känner man att man lever.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Frostig skogspromenad

Minus sex grader ute och kallt som fan i köket. Jag lyckas göra upp eld i vedspisen vid första försöket och gör en triumferande spontandans