Jag undrar ofta vad jag ska bli när jag blir stor. I de glossiga magasinens reportage med rubriker som ”Så får du din drömkarriär” och ”Så blir du ditt bästa jag” pratas det ofta om mål. Delmål. Livsmål. Skrovmål. Man ska gärna ha väldigt konkreta mål. Och så kan man förslagsvis skriva up dem i små ”målböcker” och följa framstegen slaviskt dag för dag, närmare drömmen.
Men hur gör man då om man inte har några tydliga mål? Om man bara flyter runt som en liten jolle utan varken åror eller roder och hoppas på att stöta mot land på ett ställe som känns hyffsat okej? Jag har nog haft ganska tur i mitt flytande, jag har hamnat på vad som känns som rätt plats för tillfället. Men som livsmål? Nja, så långt har jag nog inte kommit än. Så, vad är nästa steg?
Samtidigt undrar jag om det här med mål inte bara är pladder. Att man, när man ger sig efter sin dröm, vad den nu må vara (om den ens finns), egentligen bara bygger upp luftslott för att sedan sticka hål på dem. Att besvikelsen bara väntar runt hörnet. Likgiltigheten skyddar mot att det gör ont. Fast är jag egentligen inte likgiltig, utan bara feg? Eller har jag bara ingen koll på vad jag vill med mitt liv?
Tillbaka till ruta ett. Delmål. Att ta mig igenom min första arbetsvecka?
3 svar
jag tror nog att det mesta är pladder..man sätter upp mål men dessa mål kan ändras på ett ögonblick när något händer i ens liv…jag ahde som mål en gång att läsa till sjuksyrra i stockholm..men pappa blev sjuk så jag stanna kvar hemma..o hemma är jag ju ännu..så mitt mål blev inte vadjag hade tänkt mig..men thats life
Du orkar säkert inte höra pladder om barn..från mig.. MEN…Passa på att göra allt du vill ”lite kanske” eller ”rätt mycket faktiskt”NU innan du har någon annan att ta hänsyn till dygnet runt.Just nu kan jag inte åka till apoteket och jag har superont i huvudet ..för Elliott vägrar gå ut och utan honom kan jag inte åka…hmmm…jaaa..du märker! Sedan är barn underbara och det största såklart som hänt mig men man blir himla begränsad..så mitt mål är mer laga mat,handla mat,tvätta,le,dra in pengar,ha koll på fjärrkontrollen, gömma godis och planera en jorden runt resa när jag fyllar 50 kanske..själv!:)
Kul med ny blogg btw…Massa Kram!
MARIA P:
Jo, så sant, livet blir väl aldrig som man tänkt sig. Och självklart kan målen ändras under vägen. Men att ändå ha något att sträva mot?
HANNAHSTHLM:
Jag tycker dina mål låter som mer hälsosamma och uppnåbara än mina ”bo i New York” och ”bli rik”. Men jag förstår vad du menar. KRAM