När man varvar att jobba och roa Amerikanot med att dra täcket över sig och vilja försvinna från jordens yta, då blir det tyvärr dåligt med tid kvar till att blogga. Men lite så här har veckan sett ut hittills.

Måndag. Jag tog mig efter sedvanliga förmiddagsstartsträckan iväg till jobbet och gjorde dryga tre timmar. Skakigt och inte jättefokuserat men jag är ändå nöjd med prestationen. På kvällen bjöd jag över Den Skäggige Mannen på dekadent  måndagsmiddag med tillhörande rödvin och fick kela lite. Himla trevligt.

Tisdag. Inledde dagen med mitt andra besök hos psykologen som inte alls gick lika bra som det första. Jag kände mest att jag snackade en massa dravel och inget kändes vettigt. När man känner att man känner fel saker till sin psykolog, då är det illa.

Sedan kom jag till jobbet och väggar höll på rivas och jag blev galen av oljudet. Och så upptäckte jag att batteriet på min dator hade exploderat. Hoppsan hejsan vilken dag. Fem timmar klarade jag av i alla fall. Det är nog lite rekord.

Tisdag kväll blev bättre, även om jag helst hade gått hem och lagt mig för att sova. Det var Tristans sista kväll i Stockholm så jag tog med honom till en av mina Söderfavoriter, Pelikan, för traditionell svensk husmanskost i form av gubbröra, pytt i panna och köttbullar. Sedan mötte vi upp världens bästa Hanna på Akkurat och tog ett par öl, där sedan Micke och Veronica också anslöt.

Onsdag. Ja. Idag kraschade jag, som ni kanske läste. Låg i sängen till tre då jag kravlade mig upp för att få i mig föda.  Sedan dess har jag legat i soffan och nu är klockan nio. En jävla skitdag, skulle man kunna kalla den. Vi hoppas på en bättre dag imorgon.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Vecka 30 | Höns och hjortron

Nu inleds sista veckan i Övik och jag har redan separationsångest. Jag är inte klar än!! Måndag ⇢ Veckan inleddes med caféjobb. Jag behövde lite miljöombyte

2021 – en årskrönika

God fortsättning! Jag började göra en årskrönika likt förra årets men eftersom bloggandet varit lite bristfälligt i år och det därför var svårt att få

Sara-dagen i Skeppsmalen

Den 19 juli firades traditionsenligt Sara-dagen i vår familj. Både jag och mamma heter Sara i andra-namn och ingen i vår familj fyller år på

Näräventyr i Gullvik

När vi kom ner till stranden utbrast jag: ”Det här har jag längtat efter hela vintern!” Det var fredag och jag hade några timmar innan