Ur askan in i halsflusselden.

Ur askan in i halsflusselden.

Mitt vardagsrumsbord.

Idag skulle jag ha börjat jobba 75%. På jobbet pågår just nu en av de roligaste och mest händelserika perioderna hittills för mig på företaget. Och vad gör jag? Jo, för fjärde dagen i rad så ligger jag på soffan och feberfrossar/svettas och pendlar mellan att försöka sova bort skiten (vilket försvåras av konstanta hostattacker) och att se alldeles för många avsnitt i rad av ”The Big Bang Theory”. Jag känner mig som en grönsak. Frustrerande är bara förnamnet.

Igår självdiagnosticerade jag mig själv (med hjälp av en sjuksköterskekompis på FB-chatten) med halsfluss och började knapra penicillin som blev kvar sedan min feldiagnosticering (av läkare) förra våren. Hittills ingen förbättring och har inget blivit bättre innan imorgon får jag nog snällt släpa mig till vårdcentralen ändå.

Detta lilla debakel kom ju dock lägligt till pass när jag nu ska påbörja min första #30dgr-utmaning. Under oktober blir det noll tolerans med alkoholen. You heard me. Denna stackars kropp behöver en paus. Mer om detta i ett senare inlägg. Nu måste jag vila.

Kunde någon ha sagt till mig att sluta googla innan jag kom till halsböld?

11 svar

  1. APP APP APP! Inte bra att självmedicinera sig med pencillin! Antibiotikaresistens! Nej! Det är inte bara att knapra tabletter tills man mår bättre, du måste följa en kur som ordinerats av läkare. Inte för att det är farligt för dig, utan för att det kommer att suga så mycket att åka på en lunginflammation om ett antal år när vi har sjabblat bort möjligheten att behandla med antibiotika. Inte kul alls. Det är inte heller bra att sluta tvärt med tabletterna nu när du har börjat, prata med en läkare imorgon.

    1. Jag förstår din reaktion och problemet. Men jag kan mina halsflusser, jag har haft ett gäng så jag var ganska 100 på problemet. Iaf lika 100 som läkaren jag träffade idag var som sa att jag skulle fortsätta äta. Dock påvisade inte halsprovet bakterier. Vilken nagelbitare, va? 🙂

    1. Haha! Tack! Men jag är dålig på att titta på film när jag är sjuk, vill inte slösa bra film på en sådan dimma och vill inte se dålig film. Så knarkar Big Bang Theory istället. 🙂

  2. Krya på dig vännen! Och apropå halsböld. Min kompis Anna fick en sådan dagen efter vi vaccinerat oss mot svinisen i Lund. Hon ringde mig halv sex på morgonen och skrek i luren att det vuxit ut en ny kroppsdel under natten och jag fick cykla hem till henne i pyjamas och olle-tröja för att inspektera den variga tingesten. Sen cyklade jag med henne på pakethållaren till akuten där de konstaterade att det var en ovanlig biverkning av vaccinet men de trodde att den skulle försvinna inom en snart framtid.
    Trodde!? – skrek Anna och sen cyklade vi hem och Anna vägrade gå ut på hela dagen. Jag köpte typ 3kg godis och såg tre säsonger av Lost med henne och lovade henne att man knappt kunde se bölden. (Yeah, right.)
    Sju dagar senare var den borta och det är väl bara att konstatera så här i efterhand att det nog var en ganska märklig blandning i det där vaccinet. 🙂

    1. Haha, fy fan vilken rolig historia ändå (för det gick ju bra, annars hade det ju inte varit så kul). Gillar speciellt bilden av att se någon med en jätteböld bli skjutsad till akuten på en pakethållare, haha! Extra intressant eftersom jag är inne i en tentadimma (har bara ett kort avbrott för att, eh, läsa bloggar) och har byggt upp hela min tenta kring hur man kan se på debatten kring massvaccinationen av svininfluensan ur ett sociologiskt perspektiv.

  3. Icke att förglömma att jag cyklade runt i pyjamasbyxor. Det är iofsg ingen ovanlig syn i Lund.
    Haha, vad bra då kanske vi bidragit till fler djuplodande analyser i din uppsats förresten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Landat på landet

Hallå kompisar! Igår var min första ”riktiga” måndag i mitt nya hem, i Kvaved där jag ska bo ett tag framöver, tills jag hittar en

Snöskovandring upp på Skuleberget

Mitt ord för 2022 är ”utmana”. Och med två månader av året under bältet måste jag ändå säga att jag lever upp till ordet rätt