Igår var jag bjuden på middag i Östberga. 12-årigt Rioja, en redig köttbit och en sallad med en kryddblandning som var en liten del av himlen stod på menyn.
Det var en intensiv kväll som satte mycket känslor i omlopp. Och när solen gick ner var känslorna på utsidan och kaoset på insidan. Och kaoset, även om det lugnats lite, är fortfarande väldigt närvarande. Den här känslobusinessen är trixig värre.
Och sen då?






