Det hade ju varit lite bättre om jag hade gjort det här inlägget för typ en vecka sedan, när jag vaknade hemma i Övik med värsta blaffablåmärket och inte hade den blekaste aning var det kom från. Nu har det nästan bleknat bort (även om det är värre än på bilden) och ser inte alls lika hårt och coolt ut längre.

Men mysteriet kvarstår. Jag var inte full en enda kväll i Övik (mer än på livet) så jag kan inte skylla på fylleäventyr. Jag sprang mig veterligen inte in i någon dörr/gärdsgård/stor hård man medan jag var där. Jag hade inga andra slags fysiska aktiviteter för mig. Om man inte räknar promenaden från hammocken och in i huset. Och glassätandet.

Vad som återstår är nattlig misshandel av mig själv. Ja, så var det nog. Jag är ju ofta rätt stygg i drömmar. I had it coming.

2 svar

  1. Skumt. Jag fick också sån där till synes spontanuppkommande blåmärken men de försvann när jag slutade med omega 3. Tydligen blir blodet tunnare av det. Surt bara för jag ville verkligen äta det eftersom det är så himlans nyttigt men tyckte det var för himla creepy att få blåmärken hela tiden. Fast mina var iof små och många. Det är inget farligt iallafall. Det kan jag lova 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

April, april!

Den första april, dagen då jag fyllde 42 år, då låg fortfarande snön i stora högar på gården. En positiv grej med det dock är

Sätter upp min Bullet Journal för 2019

Så nöjd med mitt ”2019”-omslag! En av de bästa grejerna med nytt år är att få sätta upp min Bullet Journal för det nya året.

Hemester – ett dygn på Ulvön

I början av juni blev jag bjuden till Ulvön av Ebba och Tobias, paret som driver Ulvö Hotell. Jag och Ebba har pratat fram och