Fine var först på plats denna torsdag. Det var hon, lakritsfiskarna och de ”civila”. Sådana som inte twittrar alltså.

Emelie var där och hon hade med sig sin smurfkompis.

Till slut kom Floris också. Eller som Christian sa: ”Om ”Att komma till #bleckan” hade varit en OS-gren hade Florsocker inte ens kvalat i Korpenuttagningen.” Det betyder att hon alltid är jättesen.

Så här såg Fines lakritsfiskar ut. Jag har en stark känsla att det var dessa som gjorde att hennes fot somnade.

Säg hej till Fredrik!

Efter ett tag kom Martin. Han berättade en jättekonstig historia om biblar som ingen förstod. Det var kanske meningen att den skulle vara rolig, det framgick inte riktigt.

Han antecknade lite till en dikt som han ska skriva om när Fredrik hällde öl på sig själv.

Jag hamnade mitt i en brilldubbelmacka med Veronica och Christian. Det var mysigt.

Floris gillade också lakritsfiskarna. Sedan lade hon beslag på min telefon. Det fick förödande konsekvenser.

Emelie och Stefan kramades.

Victor var inte riktigt fullt så lugn och ofarlig som bilden kan antyda.

Fin torsdag. Som alltid.