Ibland har de rätt, de som försöker komma på ursäkter

Ibland har de rätt, de som försöker komma på ursäkter

Jag var på dejt i lördags. En kille som jag träffat på SD (som de flesta trainwrecksen det senaste halvåret) som verkade jättekul och trevlig på telefon, men den har man ju hört förut. Söt, bostadsrätt i stan, jobb etc. Good on paper så att säga. Så döm min förvåning när vi möttes upp i Kungsan på lördag eftermiddag och killen inte bara såg bra ut utan var precis så avslappnad och trevlig som han hade verkat på telefon.

Vi promenerade ut till Moderna Muséet och tog en kopp kaffe men allt var rätt hektiskt och stressat eftersom vi hade ungefär en timme på oss för att jag skulle träna på eftermiddagen. Risken finns att jag var lite floopy och överenergisk, men han skrattade gott åt mig så jag tog det som att han tyckte jag var rätt rolig. Han följde mig till tunnelbanan och gav mig en sådan där mysig kram. Till protokollet bör även föras att det hintats från alla håll och kanter under hela dejten att vi skulle ses igen. Det var kakbak på gång (fråga inte).

Efter träningen slängde jag iväg ett mess, bara för att tacka för en trevlig fika och göra klart att jag gärna sågs igen. Och med tanke på att han varit snabb på att svara på mess innan, samt vibbarna under dejten så trodde jag i stort sett att det var en done deal.

Big mistake. Huge.

Det gick en timme, det gick två timmar, det gick fyra. Efter ett gäng martini innanför västen så svor jag spottande och fräsande av män. ”Kunde han inte ensch varit hövlig och schkrivit att han inte ville sches igään?? Han ba discha!” (Jag sluddrade inte egentligen, det var mest bara för att förstärka). Och så börjar man tveka på hela sin person, som ni som läste mitt inlägg igår fick smärtsamt klart för er. Jag kommer dö ensam, jag är fulast i världen, etc.

Så inatt, runt klockan ett, plingade det till i mobilen. Jag i mitt sömndruckna tillstånd gluttade lite på telefonen men fattade inte riktigt för det senaste messet på listan hade jag redan läst. Så såg jag det, ett oläst meddelande, mottaget 22/9 kl 18.45. Ganska precis en timme efter att jag skickat mitt mess till honom hade han svarat. ”Tack själv, kort men trevligt. Hör av dig när det vankas kakor och ha så kul ikväll!”.

Så egentligen är det Comviq jag ska ha ihjäl för ett drygt dygns fördröjning på messet, inte hela den manliga delen av mänskligheten.

7 svar

  1. Jo, Comviq vill man ha ihjäl ett par gånger om dagen. Inte för att jag själv har det – men alla kunder som ringer in till min arbetsplats som vi bara för de har comviq – inte kan koppla men däremot SMS:a, med problematiken fördröjning. Gissa hur många sura samtal man får ta emot som börjar med ”jag ringde innan och ni skulle sms:a, men det har ni inte gjort …. ” *suck*

    För övrigt, grattis till en trevlig date =)

  2. Ahhh…vilken idioti med comviq

    förstöra din kväll så där……sms terra dom…
    fast då blir det väl någon annan stackars tjej som inte får sitt sms i tid…..

  3. AGNETA:
    Ibland så kommer de bara över en, man kan inte kontrollera det!

    BIMS:
    En rejäl spanking ska de ha!

    FRU HJELM:
    Jag hoppas att det kommer finnas mer att berätta! 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Odlingssäsongen är här!

Äntligen är odlingssäsongen här på riktigt! Alltså jag älskar odling. Eller så här – jag älskar tanken på odling men har ännu inte riktigt kommit

Vecka 50 | Göteborg, rättegång och boklayout!

Formsvackavecka. Eller bara slut på energikvoten för 2017.  Några ögonblick från veckan som gått: Veckan inleddes i Göteborg. Var det verkligen bara en vecka sedan?

Längta och göra i augusti

i juli inledde jag vad jag tänkte göra till en ny serie här på bloggen – längta och göra. Idén kommer (som så många andra

Sommarvloggvecka #1 – Myshelg i Skellefteå

I mörkaste november behöver vi lite ljus och pepp – därför bjuder jag på en sommarvloggvecka så här inför advent! Vi börjar i Skellefteå i