Årets andra dag har delvis spenderats på dessa och det var nog första gången på minst 10 år som dessa har lämnat källarhålan. Någonstans hade jag för mig att jag var en rätt hyfsad skridskoåkare, men ackackack så jag bedrog mig! La Linda intog rollen som Bambi på hal is och inte ens en hockeyklubba kunde stötta upp mig.

Vinglandet resulterade såklart till slut i en vurpa. Och det var inte den enda vurpan som dagen skulle bjuda på. Den riktiga praktvurpan bjussade jag på i pulkabacken, där jag tog vår gamla bobb på en åktur. Och fort gick det. I ungefär halva backen. Sedan styrde bobben åt ena hållet och jag åt det andra och med ett rejält brak åkte jag i backen och rullade nedför resten av backen. Den krasade lite här och där i kroppen, men satan va kul det var!

Sann bloggare som jag är så fångade jag såklart hela dramatiken på film! Ingen kan anklaga mig för att inte bjuda på mig själv i alla fall. Så många år som jag har tjatat om skridskor och pulka. Nu har jag gjort det. Nu är jag nog klar.

La Linda vurpar på isbanan.

La Linda vurpar i pulkabacken.