Äntligen var det gjort. Äntligen har jag tagit de där första stapplande stegen på kunskapens väg. Jag vet inte varför, men inför denna kursstart har jag varit så otroligt nervös och uppstressad. Antagligen för att jag är livrädd för att misslyckas, för att inte fatta, för att göra fel och få ett F, för att inte hinna, för att inte komma ihåg allt jag behöver komma ihåg, för att.. du, det blev en del ändå på den där listan.
Men det viktiga är att jag nu är igång. Tack Kristina för att du lugnade ner mig och peppade mig i att se det roliga i att plugga. I att faktiskt utvecklas och lära sig någonting nytt! Och det har jag redan gjort. Det gick in i alla fall. Nu får vi se om det stannar där.




2 svar
Så jobbigt när man blir stressad över något som man egentligen inte behöver bli det över. Hoppas allt går bra för dig 🙂
Ja, det blir ju tyvärr inte ett dugg bättre av att man stressar upp sig. Tack! 🙂