Igår tog jag en promenad i blåsten hem till Sanna i hennes väldigt fina hus (det kom på ett flak, tydligen) en bit bortanför mig. Det tog en halvtimme att gå dit, men typ fem minuter att komma hem, allt tack vare hennes underbart snälla man som körde hem mig trots att han var försatt i koma efter en lång arbetsdag.

Sanna bjöd på kyckling med klyftpotatis och tomatsås, samt rosévin (saft, I tell you!) och chokladpudding till efterrätt. Vi hade ett öga på Let's Dance samtidigt som vi pratade om bloggar (eller, jag och hennes 16-åriga styvdotter pratade om bloggar) och meningen med livet. Jag tror bestämt att jag blev lite småfull på det där vinet, för jädrar vad käften gick! Tyvärr var det inte konstant intelligenta saker som kom ur den.

Jag fick också träffa hennes charmtroll till dotter, en-två-tre-åriga Moa vars välkomstkommentar var ”Du har tjock mage!”. Brutal ärlighet tror jag att det kallas. Men hon verkade gilla mig trots min bukfetma och poserade glatt för kameran, både utan och med en filt över huvudet (hon var spöke juh!).

Sanna och Moa.

Rosévin i februari, me likey!