Ännu ett babystep

Ännu ett babystep

Babysteps är återkommande på väldigt många platser i mitt liv just nu. Men jag tror att det är helt rätt strategi för att få någon slags långsiktigt resultat som är baserat på genomtänkta beslut och nya, icke destruktiva, mönster.

Träningen är nästa del som jag försöker ta tag i. Jag har precis kört mitt första aerobicspass efter flytten och jag måste säga att det gick riktigt bra! Och golvet här, till skillnad från parkettgolvet i min å C's lägenhet, knarrar inte! Det minskar irritationsnivån avsevärt kan jag säga. Jag måste dock stänga ut katterna i hallen så jag kan ha fönstren på vid gavel för att undvika att kvävas. Här, till skillnad från min å C's lägenhet, finns ju ingen balkong. Och lufttillförseln i en liten etta är väl sådär om man ska snacka träning.

I eftermiddag kommer jag ta ett litet större babystep till ett lyckligare, och mer disciplinerat liv. Vad det här håller jag för mig själv. Så länge.

7 svar

  1. Vad duktig du är som tränar!
    Mitt träningskort gick ut sista juni… och då försvann det ständigt dåliga samvetet för att man inte utnyttjar det mer!
    Tills nu då. När du påminner mig om att man ju faktiskt kan träna hemma 🙂
    Kanske skulle plocka fram yoga mattan i alla fall…
    DU är duktig i alla fall!

  2. Jag har i stort sett bara tränat hemma de senaste åren, har inte råd att gå på gym.. 😉 Det finns aerobics, yoga, tae bo och en massa annat kul! 🙂 Jag kör BodyWork, skitbra!

  3. Hej! Jag har precis börjat läsa din blogg, läste några månader bakåt och det var på sätt och vis som att läsa mina egna tankar. Min pojkvän gjorde slut i april, dagen innan sin födelsedag (!), och efter det har allt bara varit fruktansvärt. Men efter att precis ha kommit hem från en tre veckors semester i Australien börjar det äntligen kännas som om livet är värt att leva. Gillar iaf din blogg och kommer fortsätta läsa den! Ha de bra, E

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Hur vågar man följa sina drömmar?

Jag fick ett mail med frågan ”Jag undrar bara vad har du säga till någon som är rädd att följa sina drömmar?”. Och jag hade

Sex dagar i Stockholm

Men titta vad jag hittade bland mina utkast här i bloggy – ett alldeles bortglömt inlägg från när jag var i Stockholm för ganska precis