Det politiskt korrekta svaret på frågan i rubriken är ju självklart ett rungande ”nej!”. Men tänk efter. Debatten om det sjukligt smala idealet har nått oanade propotioner så den behöver jag kanske inte ge mig in i. Samtidigt kan jag inte låta bli att fundera på om idealet inte enbart handlar om att känna sig attraktiv och snygg, utan att när antalet kilon ökar så börjar man även tvivla på en persons intelligens och rätt till respekt. För om inte man kan sköta om sig själv och därmed respektera ens egen kropp och hälsa, varför ska man då förtjäna någon annans respekt?

Antalet bilringar sänker helt plötsligt ens IQ med lika många enheter och möjligheten att få ett jobb som handlar om att representera ett företag utåt hamnar någonstans i periferin. Nu riskerar vi inte bara att dö ensamma eftersom att mängden av det motsatta könet aldrig skulle kunna finna oss attraktiva, utan nu handlar det plötsligt om välfärd och vår plats i samhället med.

Du ser en överviktig person trycka i sig en chokladkaka på bussen, vad tänker du då? Dömer du inte henne? Inte ens lite?

Jo. Visst tar jag i lite. Men det är väl det som är poängen, att dra saker och ting till sin spets?