090918-cocoavantchanel

Filmen bygger på L’irrégulière, biografin av Edmonde Charles-Roux, och berättar om modedesignerns tidiga liv. Porträttet av Coco Chanel visar en kvinna som kommer från ganska knappa omständigheter, som är självlärd och har en unik och exceptionell personlighet. En kvinna som kommit att bli en symbol för framgång och frihet, en kvinna som skapade den moderna kvinnan efter att först själv ha visat vägen. (Källa)

Först och främst vill jag säga att om man går och ser den här filmen och väntar sig få en ingående guidad tur i hur man bygger upp ett världsledande modehus så kommer man att bli besviken. Filmen handlar, som titeln skvallrar, om tiden innan Coco Chanel blev CHANEL med hela världen.

”Coco – Livet före Chanel” är en fantastisk film. Allt från foto, kostym och scenografi till manus och Audrey Tatous tolkning av Coco känns äkta och tidsenligt. Audrey blir Coco med allt som det innebär.

Vi får se denna mycket speciella flickas väg från barnhem till cabaretsångerska till hattmakerska och aldrig under vägen kompromissar hon vem hon är. Med en vilja av stål och en unik stil i en tid då kvinnan mest skulle vara en prydnad och tillfredsställa sin man, vänder hon alla normer upp och ner och skapar en helt ny, modern kvinna. Inte för att vara banbrytande eller för att hon ville ha framgången – utan för att det för henne var en självklarhet.

Självklart finns en kärlekshistorien i filmen. Den är hjärtskärande och vacker så ta med näsdukar. Och bered er på att inspireras.

Sverigepremiär idag.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=bvDFPjx-uBU]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Välkommen till byn

Hej kompis! Det har varit väldigt lugnt här på bloggen i veckan men med kombinationen cirka tusen ouppackade lådor, vänner och familj på besök och

Kom och träffa mig på bokmässan!

Nästa vecka kommer gå ner i historien på min bucket list – jag ska nämligen närvara på Bokmässan i egenskap av FÖRFATTARE! Det är så

November – kommer du ihåg mig?

I november började solen sjunka längre och längre ner mot horisonten och tog sig knappt ovanför trädtopparna i slutet. En morgon åt jag frukost med