Halv fyra inatt ringde det på dörren, då var C hemma från sin firmafest, mer än lovligt sluddrig. Jag tycker han är så söt när han är full och pratar helt osammanhängade och sluddrigt. Det kanske inte normala människor skulle tycka var sött men vad kan jag säga, jag är kär. Han snubblade isäng och låg och schåpade sig över sitt onda huvud. ”Ont i huvvettt, upp i näschan.. upp på schkolgatan tjugischeuu..huvvet..” *snaaark* Ni fattar.

En söndagskväll i bastun på ön.
För sisådär fem-sex veckor sedan, då sommaren kippade efter andan och var på väg att förlora slaget mot hösten, då hoppade jag och Jonas i


