Jag har på senare år landat i åsikten att midsommar är min bästa högtid. Med jul på en trygg andraplats.

Hur kom jag fram till detta kanske du undrar?

Jo såhär – midsommar har typ allt som jul har – maten, familjen, ledigheten, myset (inga klappar men det kan jag leva med) – fast så mycket mindre press. Jag upplever inte samma känsla att allt ska vara på ett visst sätt och att det finns skyhöga förväntningar utan man tar det lite som det kommer. Så länge man är med människor man tycker om så brukar det bli bra.

Plus – det äger rum under min favoritmånad – juni!

Den här midsommaren blev det ganska sent bestämt vad jag skulle göra. Jag hade en tanke på att jag skulle åka till Funäsdalen och fira med Sara men några dagar innan kände jag att jag helt enkelt inte orkade flänga mer efter Lofoten-resan.

Istället tog jag och familjen sikte på klassiskt midsommarfirande på Grundsundavallen, där mormor firade midsommar när hon var liten. Och att se mormor så här glad, det är mycket värt. Speciellt i kombinationen keps och min midsommarkrans.

Mamma fick också låna min krans och så vann hon enligt traditionen på två av tre lotter i det obskyra hembygdsgårdslotteriet. Det finns en bredd på vinsterna, om man säger så. Mamma plockade hem en glasskål och en svintung ängel som bara fick mig att tänka på Doctor Who. Don't blink!

Vi parkerade mormor under ett parasoll och hon fick genast nya kompisar att prata med. När mormor kommer igång, jädrar vilken liten social butterfly hon är. Och så gick jag och mamma och Roger och Tanja iväg och spanade på dansen runt stången och jag träffade några bekanta som jag småpratade med.

Tror min favoritgrej med den här typen av midsommar är också umgänget över generationsgränserna. Det är så fint att se barnen jaga sina föräldrar i slutet av ”Björnen sover” runt stången samtidigt som mormor pratar gamla minnen.

Efter bygdegårdsfirandet åkte vi hem till mig och grillade! Och så hade jag gjort tårta – med sprits! Första gången jag spritsade grädde (har fortfarande inte fått rent spritspåsen) och jag tycker det blev ganska fint! Borde nog vispat grädden liiite mer dock.

Lugnt, skönt och högsta betyg.

4 svar

  1. Det där – att inse att man inte vill flänga och stannar hemma och firar med familjen🌟 När jag var yngre så kände jag en press att ha den perfekta festhelgen men nu vid 41 kan jag göra vad jag känner för. Att det ska vara så svårt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Det var ett gäng mellandagar

Jag läste någonstans ett citat att mellandagarna, de är de enda dagarna per år då det är okej att göra absolut ingenting. Att bara lata

88. Life design och fuck it-mentalitet med Joanna Swica

Den här gången gästas Linda av Joanna Swica dels håller på med triathlon och mycket träning, men som också just nu ägnar sig åt något så ljuvligt som: livsnjuteri! Joanna inspirerar när det kommer till att jobba på att designa sitt liv, för att kunna l…

Medborgarskolan Silversmide

Lyxen i att bära något man gjort själv

Reklamsamarbete med Medborgarskolan Herregud, sitter jag med en såg i handen och HANTVERKAR? Nej nu vet jag inte om vi hamnat rätt. Jomen ser ni,

En söndag då jag stöpte ljus i Brynge

När mamma fyllde år för några veckor fick hon, i present av mig och Anna, en eftermiddag då vi tillsammans skulle åka iväg och stöpa