Kära vänner. Jag är feberfri. Medicinen har äntligen börjat verka och svullnaden i halsen börjar ge med sig. Energin börjar klättra tillbaka in i kroppen och jag kan äta fast föda igen. Ni anar inte hur skönt det är.

För att fira detta tänkte jag ta en liten kort promenad och leka lite med hösten. Den har varit så himla fin där utanför mitt fönster i en veckas tid och jag har inte fått komma ut och lukta på den och sparka löv. Så jag tänkte bara en liten kortis. Men så tog jag med mig kameran. Och så blev jag borta i 1,5 timme. Men vi hade det himla mysigt, jag och hösten. Luktade på blöta löv och gungade och gick vilse och hittade rätt. Jag är så kär i dig, hösten. Titta bara!

Och just. Under tiden passade jag på att lyssna på den första amerikanska presidentvalsdebatten på YouTube. Hjärnan ba ”whiiii nått å bita i!”. Det var skönt.