Jag har bott i Stockholm i snart 4,5 år. Men innan livet i huvudstaden så bodde jag i en mindre stad på sydligare breddgrader. ”Finns ett liv innan Stockholm?” undrar ni kanske nu. Svar ja. Och det livet levdes i Borås. Delar av det i alla fall. När jag nämner att jag bodde i denna eminenta stad i nästan fem år, utbrister först alla ”Whyyy?!”. Och sedan, när chocken lagt sig, i ett lite lugnare tonfall, frågar de om jag pluggade där.
Ni förstår, Borås är likamed mode (postorder). Och har man bott här så måste man alltså ha pluggat mode, annars har man liksom ingen ursäkt att mellanlanda här så länge som fem år. Men icke. Ingen modeplugghäst här inte. Det var så enkelt att jag fick ett jobb, och tog därför mitt pick och pack och flyttade från Norrland till en stad där jag inte kände en käft. De åren som följde var några av de bästa och de värsta i mitt liv. Men mer om det en annan gång.
Som med allt annat känns det å ena sidan som en mindre evighet sedan och å andra sidan som igår jag lämnade Bårre. Sedan dess har jag varit där ett par gånger, eftersom pappa bor i krokarna, men sällan är jag faktiskt inne i själva staden. Men i lördags, då sken solen och jag kände att det var ett tag sedan jag såg gamla Borås. And off we went, jag och pappa.
Gågatan ser ut ungefär som vanligt. Jag vet inte vem den här killen är dock, han är ny. Bishop's Arms ligger dock kvar på samma ställe. Gammal trogen tjänare, den där biskopen och hans armar.
På torget hade de påskpyntat en jättestor björk. Himla mycket jobb för lite reward kan jag tycka.
Vi slog oss ned på gamla Rådhuset och fick oss en bit mat och pappsen en öl. Säg hej till pappa.
Parken frodades och så även människorna som fick lite sol på snoken nere vid Viskan.
All in all, ett lyckat besök på gamla brottsplatsen. Om man bortser från ett borttappat Visa-kort som fick spärras. Du skall icke lämna bankkort i parkeringsautomater. Hör ni det?
Ute på landet bytte jag däck. Jag är nästan som Hulken. Vilket man var tvungen att vara för att skruvarna (bultarna?) satt fast hårdare än… ja.. något som är riktigt hårt. Men på två dagar hann jag alltså byta däck OCH starta bilen med hjälp av startkablar! Kvinnor kan.
Och så fick jag säga hej till den här tjejen igen. Min finafina Silver. Hon har bott hos pappa sedan jag åkte iväg i höstas men nu har hon flyttat hem igen. Än så länge bor hon under soffan. Hon acklimatiserar sig tror jag det kallas.
Och så grillade vi en himla massa. Gottgottgott.
Och det var den påsken. Några fräknar rikare. Hej svejs!
14 svar
Söta Silver! Kul att se henne igen.
Jag kan inte annat än att hålla med! 🙂
Har också börjat få fräknar…bläää! Hösten var är duuuu 🙂
Nu är du tyst och tacksam!
Den där bilden på kanalen… Vilka minnen! Tror minsann att jag fick avlägsna mig från utestället på inrådan av dörrvakterna =) Ungdomens glada dagar!
Haha! Jenny UTSLÄNGD från krogen, det var tider det! 😉
Jag pluggar i Borås nu (bor utanför) men till webbredaktör! Gillar inte staden speciellt mycket, jag drar mig för att åka in till plugget ganska ofta! Gjorde precis som du, fast flyttade till Malmö för jobb i danmark och saknar köpenhamn riktigt mycket, även om tiden i malmö var långt ifrån den bästa i mitt liv 🙂
Åh, spännande! Borås har sin charm, det blir väl som allt annat, vad man gör det till. Gillar du utbildningen? Läste ju själv till webbis förra året, men på Mittuniversitetet.
Ja än så länge är kurserna som förväntat, men är inte helt nöjd med alla lärare! vhar sökt för att läsa på distans sista året och går och väntar på besked =) såg att kalix också hade denna utbildning på distans, men var mycket kortare.
Jaså, Kalix-utbildningen har jag missat, den hade de inte när jag började tror jag.
Då kanske det var dig jag såg fotografera vid Bishop’s Arms, förra måndagen?
Det var nära att jag knallade fram för att snacka lite foto, men blyg som man är…
Lärdomen blir att följa den första tanken som dyker upp i huvudet. Ja, ja – det var skoj att nästan ha träffat dig!
Nej, det var tyvärr inte jag, jag var inne på lördagen. Men det hade ju varit kul om du kommit fram då? 😉
Jag bor i Borås – bara för att jag trivs så bra 🙂 Har ifos bott 11 år i Stockholm en sejour på 80-talet och början av 90-talet men är numera ingrodd Boråsare. BA är stamställe 🙂
Jag har inget alls emot Borås, bodde där ju ändå i fem år! Men sedan det kanske har att göra med vilken period i sitt liv man var i när man bodde på en viss plats. Borås är många underbara minnen men en hel del jobbiga med. Inte Borås fel dock! 😉