När man åker till Skottland är det ju nästan lag på att besöka ett gäng slott. Vi fick in hela tre slott på våra fem dagar i Skottland och det första – och med den kanske mest episka placeringen – var Dunnottar Castle som ligger ett par mil söder om Stonehaven i östra Skottland.

Dunnottar ligger på en utskjutande klippa som stupar 50 meter rakt ner i havet med slottsruinen som tar upp hela ytan ovanpå klippan. Klippan som slottet ligger på sitter ihop med fastlandet med en ”dalgång” dit man får knalla ca 150 trappsteg ner från parkeringen och sedan upp igen för att komma in i slottet.

Jag förstår varför slottet ansågs vara omöjligt att inta, de där trapporna var ingen lek. 😛

Bredvid slottet reser sig mäktiga klippor upp ur havet. Jämför med människorna ovanpå klippan så förstår du lite hur höga de är.

Slottet byggdes mellan 1400- och 1600-talet, och är förvånansvärt välbevarat med tanke på hur väder och vind måste piska där ute. Alla byggnader är öppna och man får titta in och vandra runt i dem, vissa mer välbehållna än andra. Jag och brorsan spenderade nog en god två timmar med att utforska hela området.

Det här var matsalen på sin tid med en stor eldstad i bortre änden av rummet. Om man tittar på hur hus fortfarande byggs i Skottland så är den här designen med den stora skorstenen i änden fortfarande frekvent använd. Jag kikade in i den och det är verkligen bara ett hål rakt upp, den moderna varianten är nog lite mer väderanpassad.

Här hänger jag i Grevinnans svit, hon hade fräsig utsikt hon!

Notera de lutande stenarna som sticker ut ur väggen – man ville inte placera sig under dem när det begav sig, det var nämligen utfarten för latrinerna och avfall från köket.

De flesta väggarna stod kvar även om tak/golv rasat in sedan länge. Men kunde dock fortfarande se hålen där träbjälkarna satt på sin tid och vi roade oss med att försöka avgöra vad olika hål i väggarna använts till och hur man passerat genom husen då dörrarna satt på underliga ställen.

Här inne var köket, längst bort till höger hade man spisen och till vänster i bild gissar jag att man diskade. Det var i alla fall i anslutning till den platsen som man hade ”utfarten” eller ”slasken” rakt ut genom väggen.

Smart med valvet för att inte röken skulle sprida sig i köket. De hade huvudet med sig på medeltiden!

Det sägs ska spöka på Dunnottar men jag fick tyvärr inte uppleva detta!

Jag har alltid älskat historia och sådana här platser fascinerar mig otroligt mycket. Att vandra runt och känna in hur människor levde då, vilka förutsättningar och vilken vardag de hade, konstant passande på fara. Var person hade sin plats och hierarkin var så otroligt tydlig. Grevinnor och fångar på samma lilla levnadsyta men tydligt åtskilda. Det ger en perspektiv.

Jag rekommenderar verkligen ett besök på Dunnottar om du är i krokarna och gillar historia men klä dig varmt, det blåser som aset där ute!