Jag tycker om flaggdagar. Kollektivt firande liksom. Påminner mig om när jag var mindre och vi alltid flaggade ute i mammas barndomshem när någon fyllde år, hade namnsdag (ja, namnsdagar är faktiskt en stor grej i vår familj!) eller det fanns något annat att fira. Vi plockade fram den enorma flaggan som man kunde vira fem varv runt samtliga familjemedlemar och så fick vi barn hala upp den. Att se vinden grabba tag i flaggan och vaja den mot en klarblå himmel var ofattbar lycka. De dagar som inte var flaggdagar var det vimpeln som gällde, men det var inte riktigt lika häftigt som den stora flaggan.

Här i Bromma har jag varken vimpel eller flagga, så jag får helt enkelt nöja mig med de små flaggorna på SL-bussarna.

Glad Påsk!