Det här är nog den läskigaste videon jag spelat in hittills för Gravid vecka för vecka. Ensamhet är jobbigt att prata om, speciellt när hoppet någonstans väckts i en igen att det kanske inte skulle behöva vara så för evigt.
Datorn lever igen!! Jag tog den till datadoktorn på dStore i Skrapan och snubben där introducerade mig för det magiska kommandot cmd+R. Då hamnar man
Härom dagen blev jag taggad i ett inlägg på Instagram som fantastiska Sara hade skrivit. Sara är någon jag verkligen ser upp till, respekterar och
Lånad av Sandra. Favoritkändis: Julia Roberts. Inte en överraskning för de in the know. Manlig kändiscrush: Jag tycker George Clooney är fasligt charmig. Ryan Reynolds är jävligt
Jag får ofta frågan ”vad är grejen med influencers”, en fråga som både företag som vill jobba med influencers – men även influencers som vill
KOM OCH HÄNG PÅ INSTAGRAM
HAKA PÅ MIN MAILLISTA
Vill du ha mina tips, insikter och annat härligt lite då och då om hur du jobbar med sociala medier? Signa upp dig på min maillista nedan!
Oroa dig inte, jag skickar inget skräp eller spam och du kan avsluta din prenumeration när du vill. ✨
16 svar
Linda, ditt barn kommer att bli så högt älskat, även om du gör det själv. Det är inte alla barn förunnat – att vara älskade – så kämpa på. Det kommer att bli bra i slutändan. Kram <3
Tack fina Sara. <3
Jag vill så gärna trösta dig men hittar inte de rätta orden. Jag själv fick mina barn när jag var 18 och 22 och det betydde att jag var för ung för att bli mamma. Själv kände jag inte så men de andra tyckte ju det, så jag fick liksom bevisa alla att jag räckte till och var lämplig för den nya rollen. Mina barns pappa lämnade mig efter några år och då blev jag också ensamstående mamma. Han hade aldrig tid för sina barn så jag fick ingen hjälp. Vad jag vill säga är att det är så många som har barn själva även om dem inte skaffat dem själv. Så vi är många som är/varit ensamma med barnen.
Att vara ensam är naturligtvis svårt. Jag har varit så besviken på män att jag beslutade att aldrig mer i livet flytta ihop med någon. Och ett halvår efter att jag hade fattat det beslutet, träffade jag min nuvarande sambo. Vi har varit ihop i 12 år nu men har inga barn tillsammans, för jag var 44 när vi träffades och jag blev inte gravid fast vi försökte under ett år. Han var redan 48 och hade aldrig haft familj tidigare. Han säger att han inte hade träffat någon tidigare som han kände att han ville leva ihop med. När jag nu tänker tillbaka då är jag inte ledsen att vi inte har barn tillsammans. Vi har mina barn och barnbarn och det räcker liksom för oss båda. Så vad jag vill säga är att kämpa för ditt project och vi alla håller tummarna att det skall lyckas och om du då träffar någon i framtiden, då gör det inget att du fått barn själv. Livet går inte alltid den raka vägen att man får allt i ”rätt” ordning – först utbildning, sedan karriär, hus, äktenskap och till slut barn. Ibland är allt upp och ner men det kan vara lika bra. Det viktigaste är att man är frisk och har drömmar att leva för, man behöver inte mycket mer 🙂 Kram <3
PS. Svenska är inte mitt modersmål så jag har ingen aning hur många fel jag nu gjort i min kommentar, hoppas att inte för mycket 🙂
TACK för dina ord, de ger mig verkligen hopp, så tacksam för att du tog dig tiden att berätta din historia. <3
PS. Din svenska är superbra!!
Linda! Du verkar vara en sån toppentjej! En sån man vill ha som kompis. Jag har följt dig sedan 2016 och du kommer klara dig igenom detta. Sen är det så med livet att allt inte alltid kommer i rätt ordning såsom man hade tänkt det. Jag blev lämnad av mitt ex när jag var 31 och nu är jag snart 37 och har gjort ivf precis och väntar på resultat. Ingenting är säkert i livet men jag får sån enorm inspiration av dig det ska du veta. Stor kram
Malin! Förlåt för mitt bisarrt sena svar. TACK för dina fina ord, blir så jädra glad! Håller tummarna för dig kompis – KRAM!
All pepp och kärlek till dig! <3 Ensamheten kan verkligen äta upp en ibland. Bara det här att man litegrann förväntas att ha en partner för att passa in känns så himla snett och fel. Alla kanske inte vill leva sitt liv med någon annan eller kanske inte har hittat någon som det fungerat med. Att då stup i ett få frågan om när man ska skaffa en partner kan bara det vara så himla stressande och frustrerande känner jag. Allas liv ser inte exakt likadana ut och det behöver varken vara bättre eller sämre för det. Bara annorlunda. Det blir ju samma sak, fast ytterliggare förlängt ett steg (eller fem…), när det kommer till att skaffa barn. Jag tycker det är otroligt starkt och imponerande av dig att våga och orka med den här resan på egen hand! Bebis kommer att få världens bästa mamma!
Tack snälla du! Blir så glad av dina ord. Och ja, den här samhällets förväntan på att saker ska se ut på ett visst sätt.. Sedan tror inte jag att någon fäller sådana kommentarer för att vara elaka eller för att de egentligen tycker att man borde ha en partner, det är bara så inpräntat att det ska vara så att samtalet hamnar där. Förstår du? Som att prata om vädret. Kram!
Jag kan verkligen förstå din sorg, känslan av att inte vilja göra det själv, att vilja ha nån där att dela allt med, alla stökiga nätter och alla underbara fantastiska fina små och stora ögonblick. Jag ville bara säga det, att jag förstår att det är en sorg. Sen allt ”det kommer bli bra, du kommer klara det”, det säger sig själv liksom och det vet jag att du också vet, det kommer bli bra men det kommer att bli annorlunda mot hur du allra helst hade velat ha det och det är helt ok och helt normalt att sörja det <3
Tack Maya. Verkligen, tack för att du förstår. <3
Jag ska inte säga att jag fattar, för jag kan ju inte känna det du känner. Men jag känner att jag kan relatera.
En av mina stora sorger i livet är att jag inte fick barn tillsammans med någon. Jag är snart 38, det kan fortfarande hända, men antagligen inte. Jag HAR ett barn dock. Men pappan vill inte vara delaktig/ta sitt ansvar. Det är lite som att han är död, faktiskt, fast egentligen bor han bara en kvart härifrån. Vi skulle inte ha barn ihop. Han var en av mina största passioner i livet, men vi skulle inte skaffa barn ihop. Och jag kunde ju inte bli gravid, sa de. Men det kunde jag, tydligen. Det kom som en chock, det där positiva graviditetstestet. Jag hade precis börjat ställa in mig på att leva utan barn, för inseminering kändes inte som ett alternativ för mig. Har gått igenom det där så många gånger, ”men om jag ändå kunde få barn, varför skaffade jag inte det tidigare?” Ja. Men man ska ju hitta någon att skaffa barn med. Och jag trodde alltid att barn var en mystisk gåta, men nu har det ju visat sig att det inte är så jäkla komplicerat. Svinjobbigt, emellanåt, ja, det sticker jag inte under stol med. Men det går. Visst finns det en massa bra relationer där man har barn ihop – men ärligt talat så finns det också en massa riktigt skitkassa relationer där man har barn ihop, där jag ärligt känner ”Tur att jag inte har barn med den där” (Finns också en massa bra saker med att bo själv när man är gravid, typ slippa dela säng). Visst är det en sorg och den är väldigt närvarande. Men tänker att precis som alla andra sorger som man bär på, så kommer den förflytta sig till periferin till slut och bara komma fram vid särskilda tillfällen. Hoppas verkligen att det blir som du vill och vill också säga att jag tycker du är otroligt modig som vågar visa dig så sårbar och delar med dig på det här sättet. Jag kände mig aldrig ensam när jag var gravid, människor omkring mig månade verkligen om mig. Den där sorgen över ensamheten sattes lite på paus, faktiskt. (Och det går att dejta när man är gravid också, om det skulle vara så. ) <3
Sorgsen är ett så bra ord, det ordet jag letat efter så länge. Jag tycker det är så fantastisk att du är så öppen om det och det hjälper andra i samma situation. Jag själv är inne i samma process även om det just nu bara är att kolla olika kliniker med mera då jag vill vara klar med min utbildning först. Jag har visserligen min dotter sedan ett tidigare förhållande men hon och jag längtar efter ett syskon.
Jag vet iallafall en sak, det är oavsett om du gör detta själv eller tillsammans med någon kommer ditt barn bli så älskat och ha en fantastisk mamma <3
Tack för ditt mod och för att du delar med dig, jag känner igen mig i dina tankar till 100 % . Du är inte ensam! Vill tipsa om Femmisträffar, att få träffa andra i samma situation har stärkt mig i min process att försöka skaffa barn som självstående! Kram och kraft!
Jag tittar sällan på Vloggar men jag tittade på den här och jag grät en liten skvätt med dig. Fina, fantastiska, modiga du – skulle vilja ge dig världens största kram <3
Hej! Du är bäst och true inspiration!! Hejar på dig och du kommer bli världens bästa förälder! KRAM
Du är helt fantastisk! Luta dig mot det. Det kommer gå bra! <3