13 svar

1. Men usch, hemskt. Skit i de med sin jävla skitmått BMI och köp sperma på nätet. Om den är kvalitetssäkrad alltså. Ledsen för dig, jag skickar kraft!

   Svara

2. Så ledsen för din skull. Är själv 39 och barnlös, själv har jag landat i att det får vara så. Men för din skull hoppas jag att du inte ger upp, utan fortsätter kämpa ett tag till. Jag håller tummar och tår för att det löser sig! Kram!

   Svara

3. Beklagar verkligen, så tufft! ❤ Jag älskar såklart mina barn mer än allt, men jag tror att man på fullaste allvar kan få ett precis lika rikt liv utan barn. Förstår att det inte är någon bra tröst, men ändå. Hoppas du får landa väl på andra sidan av detta!

   Svara

4. Beklagar verkligen, jag kan inte föreställa mig känslan. ❤

   Kram Sanna

   Svara

5. Men åååh nej. Har verkligen tyckt om att följa din resa. Men det är klart vi håller tummarna! ❤
   Massor av styrkekramar till dig och hoppas att du antingen kämpar och hittar kraft (om det är det du vill) eller att du landar i en acceptans. Oavsett vilket, att du får mår bra igen och känna att du gjorde det du kunde och att du är värd att vara glad, oavsett hur det blir i slutändan. ❤

   Svara

6. Var in och tittade för några dagar sedan, ville skriva men var ordlös. Många många kramar! Du hittar en väg för att må bra – med kiddo eller utan – hejar på dig!

   Svara

7. Hej Linda!

   Har följt din resa för att bli gravid och blir så ledsen när jag hör detta. Att man som kärnfrisk kvinna, som dessutom bekostar det själv, inte ska få använda sin egen fria vilja att bli gravid, bara för att vården använder ett mycket förlegat sätt att mäta kroppar på. Tycker det är skandal! Du och många andra är ju väl medvetna om de eventuella risker ni tar, vid en övervikt. Och ärligt talat undrar jag om det är så mycket högre risk. Även normalviktiga kan drabbas av samma risker. Är det verkligen helt kört i Danmark? Det rekommenderade (anbefalde) ju dig tidigare att gå ner i vikt. Men var inte bara det en rekommendation? Vet själv hur svårt det känns att tappa 30 kg. Och jag är precis som du där, att jag äntligen, sedan några år älskar mig själv för den jag är, trots min grava övervikt. Krav och press utifrån har förstört alldeles för många år. Och det är så sorgligt som du säger att kastas tillbaka till en syn på kroppen som man med mycket möda och arbete lyckats vända och arbeta bort själv.

   Hoppas du finner styrka att kämpa vidare. Du förtjänar ett barn!

   Stor kram

   Svara

8. Jag ligger i gästrummet i mitt och mitt nya ex hus. Villan där vi skulle bli en familj. Om några veckor fyller jag 40. Om tre veckor flyttar jag ut. Det är inte jag som fick ålderskris, det var min sambo. Som nu efter 9 år gjorde han slut för att han längtar efter barn. Och jag kan inte få barn.
   Vi kom aldrig till ivf. Jag är för tjock. Kämpade inte tillräckligt för det och kan inte riktigt förstå varför. Fastnat i den tanken och du satte verkligen ord på det. Varför gick inte jag över lik för att nå målet. Jag älskar barn, barn älskar mig. Men som du sa, det kanske var att jag inte skulle orka med kritiken eller ett misslyckande. Vågade aldrig ta upp ämnet ”hur blir det om vi inte får barn” med min sambo. Var rädd att han skulle säga tack och hej. Så tiden gick. Försonades och accepterade att jag inte kommer få barn. Jag hade ju åtminstone kärleken.
   Nu försvann den. Förstår honom, han har ju ett val. Hatar min jävla biologiska klocka. Livet känns skit. Känslomässig berg och dalbana. Får ångestkänslor jag aldrig haft. Ibland känns det okej att det blev såhär. Jag ska fokusera på mig nu. Hitta känslan av acceptans att såhär blev det. Hitta känslan av nyfikenhet på mitt nya liv. Förlåta mig själv för val jag gjort. Vi kanske inte ska vara så hårda mot oss själva.
   Kram

   Svara

   1. Åh Cecilia. Jag önskar jag kunde säga något som lindrar den sorg du känner nu. Jag kan inte ens tänka mig den. Att livet man skulle ha rycks undan en. Jag vill säga att allt händer av en anledning och du kommer komma starkare ur det här – och det tror jag på – men det hjälper inte nu. Men tillåt dig sörja. Tillåt dig gråta. Och försök att inte vara så hård mot dig själv. Det är inte ditt fel. KRAM.

      Svara

9. Hej! Jag vill bara säga att du är fantastisk och att jag sörjer med dig. Blir så jävla arg och besviken på storkkliniken som hjälpt många av mina vänner i samkönade par att skaffa barn. Trodde verkligen att de skulle vara mindre fördomsfulla och dumma i huvudet. Håller alla tummar för att du kommer fortsätta ha ett rikt och fantastiskt liv, med eller utan barn <333 Du är en stor inspiration och jag kommer definitivt fortsätta följa dig på youtube. Kram!

   Svara

   1. Tack snälla du. <3

      Svara

10. Hej!
    Tycker om att titta på dina videos. Har läst kommentarerna på din sista video på gvfv och alla beklagar och förbannar vården som fatshamar. Men jag tror på allvar att det du behöver är pushande kommentarer att du visst kan klara att gå ner i vikt! Du behöver en spark bak i arslet, sluta sitt och tyck synd om dig själv och satsa all energi på att förlora vikten du behöver förlora! Tror du inte du kommer ångra dig att du inte försökte annars? DO IT! Det Är inte vårdens fel att du sitter i denna situation, flytta fokus från dom till dig själv istället!

    Önskar dig all lycka till och hoppas verkligen att vi får se dig tillbaka på gravid vecka för vecka kanalen.

    Svara

11. Hej Linda!
    Jag är en ny följare och bloggläsare så jag har inte sett det här förrän nu.
    Jag var ofrivilligt barnlös i 8 år. Vården i Sverige ska vi inte ens börja prata om för då blir det här en novell.
    Jag har haft allt från BMI 23-39 när jag gjort IVF.
    Jag har provat tre olika kliniker i Sverige, en i Danmark (storkklinik och jag tyckte deras personal var vidrig), en i Grekland och en i Riga.

    Jag har två små pojkar, en som är fyra år och en som är 10 månader. Lever i en heterosexuell relation där jag är den infertila.
    På kliniken i Aten och i Riga var det aldrig snack om BMI, det var helt irrelevant. När jag blev gravid med min minsting hade jag BMI 39,6.
    Nu är det här inlägget visserligen ganska gammalt men jag tänker att om du fortfarande är intresserad och vill försöka få barn på egen hand så får du gärna maila mig så kan jag försöka hjälpa dig att hitta rätt i djungeln av kliniker och även hjälpa dig med hur du får kontakt osv. Har du istället bestämt att du inte vill ha barn så behöver du inte meddela mig, det angår inte mig 😉

    Men om du fortfarande vill försöka, hör av dig, jag ska stötta så gott jag kan. <3

    Svara