Nu börjar det på riktigt. Idag vankas det galainvigning av Stockholms 25:e filmfestival och imorgon kickar spektaklet igång på riktigt. Och jag sitter här på kontoret, klockan är halv nio, och jag velar över om jag ska gå på efterfest eller inte. Det lutar nog åt att jag åker hem, spelar Kim Kardashian och klappar hund istället. Man är ju ingen ungdom längre. Och det är en dag imorgon etc.
Men först måste jag visa lite fina bilder för er. För är det gala, så är det ju ändå gala.
Kalasandet började på Norrmalmstorg, där ett konstverk helt i is av den kinesiske konstnären Ai Weiwei skulle avtäckas. Det var facklor och mys trots regn och rusk.
Vår festivalchef höll ett fint tal om konst och yttrandefrihet och hopp och sånt vi väldigt ofta själva tar för givet.
Bland annat fina Saga Becker (som jag träffade för några veckor sedan när vi intervjuade våra Rising Star-nominerade) från filmen ”Nånting måste gå sönder” fanns på plats tillsammans med kära Astrid från sponsavdelningen här på festivalen.
Jetestort islejon som redan börjat smälta. Men det är ju tanken, sådär symboliskt och så.
När vi kramats färdigt med lejonen tog vi en massa fina facklor och knallade upp till Skandiabiografen.
Där vankades det nämligen galainvigning med bland annat det här fina gänget från ”Gentlemen” som inviger festivalen.
Ruth Vega Fernandez, som jag är helt kär i efter ”Kyss mig” är sådär vidunderligt vacker.
En annan girl crush jag har var också där – Elsa Billgren, som alltid en solstråle!
Och så hittade jag Hugo Rask, förlåt, Roy Andersson i vimlet. Han hängde runt i foajén, bubblade lite och spanade på folk. Skön snubbe.












