Lucka 21. Någon jag älskar.

Jag älskar många. Jag älskar min mamma och min pappa och min bror och mina systrar och min fina barndomsvän som jag känt i all evighet och den där andra underbara människan som jag bara känt några månader. Och jag kramar dem alla så ofta jag bara kan. Men den där självklara personen som det känns som att en sådant här inlägg ska handla om, den finns inte. Han som jag saknar. Han som är inte här ännu.

Så jag tänker istället lite på en person som jag kanske borde älska lite mer. Mig själv. Jag kanske borde slösa lite mer av den där kärleken och ömheten och omtänksamheten som ligger på vänt för Honom på mig själv. Vara lite snällare mot mig själv. Lyssna på min kropp lite mer. Gå inåt och känna efter hur jag mår egentligen. Vad jag vill egentligen. För som tur är så är ju inte kärlek ett fossilt bränsle. Det tar aldrig slut. Det finns inte i en begränsad mängd. Så jag kan slösa precis hur mycket som helst.

Gillar du det här inlägget? Dela gärna!

Dela på facebook
Dela på Facebook
Dela på twitter
Dela på Twitter
Dela på linkedin
Dela på LinkedIn
Dela på pinterest
Dela på Pinterest

kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Vecka 45 | London och Berghs och Ångestpodden

Förra veckan fick jag skriva äntligen skriva ”international speaker” på visitkortet. Jag vet inte riktigt hur och när jag ska använda mig av det (jag

Isig utflykt till Ögeltjärnsberget

Hej måndag! Hur har din helg varit? Min har fyllt på pluskontot rejält då jag haft två av mina finaste vänner på besök från Stockholm,

Söndagen som försvann

Sådana här dagar går inte till historien. Det är sådana dagar man faktiskt typ inte minns alls. För jag sover mig igenom dem, alternativt tittar

Torsdagsdrama

Alltså, vilken jävla dag. Igår åkte jag hem till Övik eftersom vi idag skulle ta farväl av Annas pappa som gick bort för några veckor