För exakt en vecka sedan firade jag midsommarafton i den italienska värmen i slingrande gränder och med utsikt över gröna kullar. Med citrondoftande pasta och iskall prosecco.

Jag tänker tillbaka på denna fantastiska dag som jag, Katarina och Sofia inleder med den stående traditionen av cappucino och croissant på piazzan. Sedan tar vi våra kameror, en kniv och en papperspåse och promenerar en bit nedför berget, genom olivlunden, för att plocka blommor till vår midsommarkrans.

Jag ger mig på att försöka plocka en stickling av en kaktus att plantera hemma i Sverige men kaktusen biter ifrån och jag har fortfarande små, små stickor i pekfingret som ett minne av denna midsommarafton.

Värmen är tryckande och utsikten över vårt älskade Civezza magisk.

Promenaden leder oss förbi den här gränden och lite djurklapp innan vi kastar oss i poolen i några timmar, så klart med proseccon på armlängs avstånd. Vi pratar om kärlek och sex och sådant man pratar om när man kommer varandra väldigt nära på kort tid. Jag har fått nya vänner under den här resan.

Mot kvällen piffar vi oss midsommarfina (jag sminkar mig för första gången på en vecka) och Sofia binder krans och jag fixar tårta. Tips från coachen; gör inte tårta med sprutgrädde, den blir väldigt ledsen efter en stund i kylen.

På kvällen kommer också Lorenzo tillbaka till Civezza (han bor i Geneve och har varit där i några dagar) och äter tårta och dricker bubbel med oss. Han testar också snus i ungefär fem sekunder innan han börjar hosta och spottar ut den. Underhållning på hög nivå.

Vi pratar ännu mer kärlek och diskussionerna mynnar sedan ut i den gästbloggscirkel som vi postade tidigare i veckan.

Efter tårta, bubbel och svensk sommarmusik går vi de ca 100 meterna upp till restaurangen där vi ätit nästan varje kväll den här veckan. Lagom till vår sista måltid har Savina, kocken på Cinque de Torri, vispat ihop fyra olika sorters pastarätter till oss, med färsk tonfisk och citroner från dalen nedanför. Det är så gott att jag går av.

Lorenzo berättar om sina barndoms år i byn och om huset vi bor i, det brukade vara hans farmors och han har lekt kurragömma där många gånger. Vi frågar om de smått bisarra tavlorna på operationsinstrument som hänger i huset och Lorenzo förklarar att huset heter ”Doktorns hus”, Ca du Sciu Megu, eftersom hans pappa är läkare.

När solen gått ner och vi är sist kvar i restaurangen reser vi oss och tackar personalen för en fantastisk vecka och de hälsar oss välkomna åter. Sedan strosar vi, en aning sorgset, nedför gränden, förbi torget, tillbaka till doktorns hus.

Och börjar direkt planera nästa resa tillbaka till de italienska bergen.

Om du vill hyra det hus vi bodde i under vår vistelse i Civezza så hittar du det här! Snittpriset är ca 1800 sek per natt och huset är 250 kvadratmeter (tre våningar), har fyra sovrum, fem badrum, terass, jacuzzi, kök, tvättmaskin och rymmer 8 personer. 

Läs mer om Civezza på ViviCivezza.

---

Resan till Civezza är en bloggresa anordnad av Vivi Civezza.