Sitter här i natten och surfar och funderar lite. Alltså, ursäkta om jag tjatar, men kan ni fatta att jag åker till New York om tre veckor? TRE veckor! Det är ju typ ingenting! Poff bara så är det den 4:e september och jag ska ta min backpack och parkera min lilla behind på ett plan över pölen. Och så ska jag bo på hostel för första gången i mitt liv. 30 år gammal. Dela rum med 7 andra tjejer och killar. Innan jag får komma in i min lägenhet den 7:e. Spännande värre. Och lite skräckinjagande.

Mrs Hellman har varit på besök i kväll. Vi har druckit te, reggat domäner och pratat resor. Så klart. Fru Hellman är ju den mest rutinerade backpackern av dem alla, hon har säkert 30-40 länder under bältet och det hon inte vet om konstiga insekter, tvivelaktiga transportmedel och hur man gör en höna av en fjäder (fast på ett bra sätt), det är inte värt att veta. Så det var skönt med lite expertråd och lite lugnande ord. Inte för att de hjälpte, jag är fortfarande en vandrande nervboll, men hon försökte ju i alla fall.

Nu ska den här nervbollen försöka sova lite. I helgen blir det till att göra ett ryck med packning och organisering, avfärden närmar sig nämligen med stormsteg hur mycket jag än försöker ignorera det.