Skitsmart att använda blixt när man fotar i spegeln. Tagen i farten på väg hem från jobbet iklädd väst från H&M, tischa från Old Navy, cityshorts from H&M och väska inhandlad i NYC.
Var i slutet av denna första arbetsdag på väg uppför den neverending backen från jobbet, lagomt anfådd, och hör ett gastande bakom mig. Det var bossens (som bor ungefär halvvägs upp i backen) två supergulliga döttrar, 9 och 12 år om jag inte minns fel, som kommer löpandes efter mig med en bulle i högsta hugg. ”Vill du ha en bulle, de är helt nybakta!”. Jag blev alldeles rörd och var tvungen att krama om töserna. De hade alltså sett mig från köket och rusat ut för att ge mig en bulle. Tårögd nästan ju. Såna ungar vill jag ha. Kan adoptera de här två så är det klart. Tack.
Jag sparade bullen tills jag kom hem. De hela fem minuterna det tog med bilen. Åt den med mjölk läsandes dagens reklamskörd. Det är vardagslyx.
28 år och äntligen har jag lärt mig att blåsa Hubba-Bubba bubblor. Jag må ha kommit tillbaka från semestern, men kollegorna går nästa vecka, vilket märks. Så jag sitter och gör pressbevakning (bläddrar i glossiga tidningar och scannar) och blåser bubblor som fastnar på näsan (och ibland I näsan) och på hakan och fnissar.
Jag tror bestämt att samtidigt som jag kom tillbaka från semestern så gick hela resterande världen iväg på sin. Ingen kommenterar, ingen bloggar (förutom om bad, sol, båtar och annat semestrigt) och halva Stockholm åker förbi utanför jobbet i stora fina båtar på Skurusundet. Och är sådär superlediga.
Jag vill också vara superledig. Bara en stund till.
Redan innan jag öppnar ögonen känner jag hur ångesten kryper lite i kroppen. Den sedvanliga tillbaka-till-jobbet-efter-semestern-ångesten. Efter att ha snoozat i ungefär en timme så inser jag det oundvikliga och kliver upp. Noterat under halvslummern: Sopbilen kommer på måndagar ca 07.10 och för ett jävla liv under mitt fönster. Ingen höjdare att sova med öppet fönster en söndagnatt med andra ord.
Min parkeringsplats är precis under ett träd. Detta medför att min bil för tillfället är alldeles prickig av kåda (eller vad det nu är träd ger ifrån sig), fågelskit och annat blandat bös. Så nu måste jag börja tvätta bilen ungefär varannan dag om inte lacken ska ta skada. Ett plus med vintern.
Ett annat plus med vintern är den totala avsaknaden av bananflugor. Dessa små avskyvärda tingester har flyttat in i min lägenhet. Och jag har ingen aning varifrån de kommer, det enda som finns i mina sopor just nu är maskeringstejp med en massa färg på. Usch och fy.
En liten morgonuppdatering bara. Nu kallar jobbet. Jag gillar mitt jobb. Jag gillar mitt jobb. Jag gillar mitt jobb.
Välkommen!
Jag heter Linda Hörnfeldt och hjälper soloföretagare och influencers att bygga personligt varumärke i sociala medier – och därmed sin business!
På min blogg kommer du få läsa om hur man jobbar som influencer, om entreprenörskap, plus size-mode och mitt liv på landet utanför Örnsköldsvik.
Senaste kommentarer