Jag träffade en kille igår. En av de som jag raggat upp med min berömda kontaktannons på SD. Vi sammanstrålade på Patricia efter jag varit på födelsedagsfest i Solna. Han var söt. Och trevlig. Och mysig. Och lång (viktigt!). Fanns inte många fel på honom alls faktiskt. Det pirrar lite i magen. Sånt där vill-ha pirr. Det var väldigt länge sedan det pirrade på det sättet. Det är oftast mest ångestfyllt pirr. Men inte idag.
Han är helt värdelös på att kommunicera på msn så där går det inte att avläsa någon intressenivå. Men han vill ses igen. Jag är nervös. Och spänd. Och rädd. Och sådär ska-jag-ringa-eller-vänta-på-att-han-ringer hispig. Mycket ovanlig känsla. Det vore ju min vanliga tur att om jag faktiskt skulle visa intresse för någon så är intresset inte ömsesidigt. Men nu ska jag inte ta ut förlusten i förskott.
Och så har jag fått ett sugmärke. Jag känner mig verkligen som en hispig tonåring idag.
6 svar
Härliga, mysiga känsla! Jag hoppas att det kan vara något. Nu när våren kommer så är det ju inte fel att ha en man vid sin sida att pussa lite på 😉
Men vad kul…….linda kan vara Käääär…hihi..ler
LINDA:
Intressant känsla skulle jag vilja säga. Lite skumt med tanke på att jag inte känt så här på aslänge. Att ha något slags intresse för en kille, det var inte igår!
MARIA R:
Hold your pretty horses! Stora ord! haha! Jag drar gränsen vid intresserad än så länge!
Jag älskar pirr. Pirr måste vara det bästa som någon uppfunnit någonsin. Lycka till!
mmn linda men ordet KAN…..glömde du att läsa……kan vara innebär inte att man är det……
Vad roligt!! :)Keep me posted…
Sexigt med sugmärke också, har typ glömt hur det är att ha ett sådant! 😉
Åh, pirr är kalas! Hoppas det blir jättebra!