I måndags eftermiddag visste jag inte vilka de var. Men så informerade Patrik mig om att vi skulle gå och se dem live på kvällen och nu är jag lite kär i det skotska ska-punk-bandet vars sångare har ett hår som påminner lite om naturkraften som är Baby's frisyr i ”Dirty Dancing”.

Jag har aldrig gillat punk. Men det är nog för att jag aldrig riktigt vetat vad punk var. Eller nånstans känt att det inte ”var min grej” för att det inte passade ihop med min ytterst mediokra person där i tonåren. Punk var ju på 90-talet för de ”coola kidsen” och så har det väl liksom fortsatt.

Detta inlägg skulle ju inte bli en snyfthistoria om mitt musikaliska utanförskap utan snarare en upplysning om att det inte går att stå still till The Views musik. Så det gjorde jag inte alls i måndags när jag närvarade vid deras spelning på Debaser Slussen i Stockholm. Det var den första spelningen jag var på på Debban men helt klart inte den sista. Så livsglad jag var igår där jag utan en oro i världen rockade loss till singeln ”How long”, det var det länge sedan jag var.

Så, för lite livsglädje, kolla in The Views nya skiva ”Cheeky for a reason”. Gört ba.

PS. Snygg hemsida har de också. Och det kräver en del för att jag ska säga sånt.

The View på Debaser i måndags.