Jag känner att jag skulle vilja skriva ett långt argt inlägg om utbrändhetsdebatten som startats av Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukskrivning och ge alla idioter som stämplar utbrända som lata en rejäl smäll på käften men jag försöker verkligen att låta det bara rinna av mig. De som slänger ur sig sådana saker har verkligen inte minsta jävla aning vad de pratar om. Jag känner mig mest rädd för att tryggheten att veta att om det skulle gå käpprätt åt helvete så finns det ett socialt skyddsnät som fångar mig, den känns inte så självklar längre.

Andra bloggar om: ,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

November – mörker, firande och hockey?

Årets mörkaste tid har faktiskt inte känts lika mörk i år. Ganska tidigt, redan i oktober, kom den första snön, och sedan dess har vi

Glamping på Fäberget

Höga Kusten alltså. HUR lyckos är jag egentligen som får bo på den här vackra vackra platsen? Det sägs ju att man blir hemmablind men

Allt som hände i maj

Maj var månaden som ALLT hände. Verkligen typ allt. Vi gick från vinter till sommar, jag fick fiber (!!!) och en massa annat som bara

Gravid vecka för vecka

Gravid vecka för vecka – Avsnitt 2

Glad fredag! Idag släpps mitt andra avsnitt i Gravid Vecka för Vecka och i det här avsnittet berättar jag om hur jag kom fram till