Nu är det nästan en vecka sedan hon kom in i mitt liv. Lilla Luna. Fluffig och yvig och mild och så mycket kärlek.

Jag och mamma åkte ner till Stockholm förra helgen för att hämta upp henne och på tisdag eftermiddag var det dags att möta upp transporten från Grekland. De här bilderna tog volontären för adoptionsorganisationen av mitt och Lunas första möte!

Luna hade varit väldigt rädd och orolig och nervös, volontären som jag haft kontakt med sa till och med åt mig i förväg att hålla extra koll på henne för att hon hade försökt rymma innan. Hon fick lyftas ur bilen och bort till mig men det var som att vi bara klickade på en gång! Hon hoppade och skuttade och var en riktig mysboll från första stund!

Tisdagskvällen ägnades åt bilresan hem från Stockholm, nästan 60 mil. Så vi var inte hemma förrän mitt i natten. Jag presenterade Leia och Luna för varandra ute på gården när vi kom hem och det gick jättebra så det var mest bara marsch i säng. Luna vandrade runt lite och vaknade skällande ur en mardröm några gånger men på morgonen hittade jag henne så här bredvid sängen. ❤️

På onsdagsmorgonen tog jag in henne i badrummet och gav henne en välbehövlig dusch. Jag vet inte hur många gånger hon blivit badad under de år hon bodde i en bur men många är det nog inte.

Hon hade massor av tovor och tjock, ovårdad päls så jag spenderade en god timme eller två att försöka borsta ut den (med den lilla borsten jag har till Leia och Sixten). Så nu är den lite bättre men jag tror ändå vi ska gå och få ett proffs att ta en titt på hennes päls och borsta ur den ordentligt.

Angående rumsrenheten så har det gått över förväntan! Hon gjorde både nr 1 och 2 inne första dagen men sedan dess har hon bara kissat inne en gång! Jag tror jag har Leia att tacka mycket för det för hon följer verkligen efter Leia när vi är ute och kissar där hon kissar så hon har nog lärt sig av storasyster hur det funkar. Man måste ju tänka på att hon förmodligen aldrig ens varit inomhus innan hon kom till mig så det är inte så lätt att veta var man får göra vad.

Vi hängde ute ett tag och jag lät henne gå i långlina, något som visade sig vara mäkta komplicerat när hon virade in sig i den flera gånger och gjorde kullerbyttor runt sig själv. 😅

Men så kom hon fram till mig och ville klappas och så slickade hon mig i ansiktet och jag bara bröt ihop. Jag bara kände kärleken och tacksamheten och så grät jag över allt hon fått gå igenom.

Titta, ser hon inte lycklig ut? 🥰

Hon är ganska vaktig kring sin mat så hon och Leia får äta ur var sin skål en bit ifrån varandra så att hon kan ha uppsikt medan hon äter. Leia och Sixten har ätit bredvid varandra så när Sixten kom nära Lunas skål fick han en rejäl utskällning och det har även Leia fått när hon kommit för nära.

Jag nämnde det när jag chattade med föreningen (de har hört av sig och frågat hur det går) och nämnde detta och de sa att det kommer nog gå bort när Luna inser att hon faktiskt kommer få äta sig mätt varje dag. På sheltret där hon bodde fick de dela på maten och vissa dagar fick de knappt mat så det är ju förståeligt att hon tror hon måste slåss om den.

Det har för övrigt gått väldigt bra med både katten och hönsen. Hon får spel ibland och vill leka med dem men hon verkar i alla fall inte vilja äta upp dem? 😅

Det här var första kvällen jag satt framför teven och hon somnade på mattan och jag kunde inte låta bli att undra om hon någonsin sovit på något mjukt innan.

Hon sover fortfarande på golvet och har inte heller kommit upp i tv-soffan till mig men i torsdags klättrade hon upp i soffan på verandan och la sig på rygg i mitt knä. Hjärtat smälter ju alltså.

Så det var vår första vecka tillsammans!

Jag tänkte jag skulle lägga upp lite svar på frågor jag fått upp Luna i ett annat inlägg så har du några frågor, lägg dem i kommentarerna så tar jag dem då!