Välkommen tillbaka till Skottland! Till magiska tallskogar, porlande, kristallklara vattendrag och en mysig vandring i Linn O’ Dee!

Minns ni snubben med äggen från förra inlägget från Skottland? Han tipsade om att vi skulle åka till Linn O’Dee för att det skulle vara fantastiskt vackert.

Reflektion 1: Det var inte helt enkelt att fatta vad han sa på bred skotska – och då har jag ändå klämt ett antal avsnitt av ”Outlander”. Men när jag såg det på en skylt så klack det till!

Reflektion 2: För någon som bor mitt i det här magiska landskapet och säger att man inte får missa något – då åker man dit!

Sagt och gjort, redan andra dagen på vårt Skottlandsäventyr så åkte vi iväg den korta vägen på ca en mil från Braemar, där vi bodde, till Linn O’Dee som ligger i Mar Lodge Estate, ett naturreservat i Cairngorms nationalpark. Det var fint skyltat hela vägen (även om vi använde GPS) och det finns en stor parkering där man kommer fram. Ta med mynt för parkeringsautomaten om du åker dit!

Sedan begav vi oss upp i skogen! Vi valde att gå Glen Lui Trail, en vandring på ca 3 kilometer som tar en dryg timme (längre om man ska stanna och fota överallt, som jag).

Vi trodde ärligt talat att det skulle vara tuffare vandring med tanke på att vi mötte vandrare med tält och kängor och hela baletten men det var rätt enkel vandring även om du kanske inte släpar med barnvagnen och farmor.

Vid parkeringen kunde man ta med sig en orienteringskarta och min morbror som (tillsammans med resten av familjen) varje sommar får dille på att leta stolpar i skogen rände så klart iväg på jakt efter en bokstav till vad som skulle bli ett ord (vilket ord är dock oklart då vi inte hittade/orkade jaga alla kontroller).

Naturen längs med leden var en blandning av fjällandskap och svensk skog fast med kala kullar och mer yviga träd. Jag älskade det.

Och så kom vi till floden, River Dee, som längs leden letade sig ner för berget längs med skiffer och en laxtrappa (!).

Måste för övrigt ge cred till min kära lillebror som tagit nästan alla bilder på mig på resan. Han fick en snabbkurs i systemkameran och så ba HEPP levererade han. Efter ett tag kom han själv med tips och tankar på locations och vinklar. Tack Johan, bra jobbat!

Den här bilden ger lite en känsla av vidderna här. Lilla mamma, stora floden, höga berget.

Vattnet som ringlade sig ner mellan bergen var helt glasklart, fantastiskt!

Och när vi kom ner tillbaka till parkeringen så kluckade floden fram lugnt och stilla. Vatten fascinerar mig så mycket på det viset. Det kan vara så högljutt och djuriskt och samtidigt så otroligt stilla och vackert. Vi kan inte leva utan det, men det kan också döda oss. Det är lite poetiskt.

And on that note ger jag er en av de bästa bilder jag tycker jag någonsin tagit på mig själv. Ett med naturen i sneakers. Jaja, det får ju inte gå överstyr.