På tåget, nästan framme i Sundsvall. Tåget skulle vara framme 04.16 och jag vaknade 04.05 och var helt övertygad om att jag hade missat väckningen och slängde på mig kläderna i all hast. Sedan visade det sig att tåget var 40 minuter försenat så där stod jag, ensam i korridoren och stirrade ut i mörkret medan skogen svischade förbi.
Mitt andningshål
Det har varit en konstig vecka då alla känslor har snurrat runt i kroppen. Sorg, ilska, tacksamhet och en massa kärlek för dem runt mig.