Korsningen Bowery/Houston, ca fem kvarter från mig, på väg hem någon gång strax före midnatt. Jag tycker om att glida runt i ”mina kvarter” så här på kvällskvisten och spana in de livliga restaurangerna och barerna och se var det är man ska gå för nästa drink eller middag.

Jag älskar också att jag nu kan kvarteren, jag känner igen gathörnen och husen och känner mig faktiskt rätt hemma här. Det är en väldigt konstig känsla, att känna sig ”hemma” i New York. Att ha skapat sig någon slags vardag. Som ett helt annat liv. Stockholm känns plötsligt väldigt långt borta. Som att allt där hemma står på paus medan jag är här. Ett hål i tid och rum.

10 svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Vecka fem och snön

Tjolahoppsan hejsan bloggen! Så var det måndag igen. Det verkar aldrig som vi kommer ifrån dem, måndagarna. De smyger alltid på oss när vi är

Vecka 42 | ”Ledighet” och föreläsande

Förra veckan skulle stavas ”ledighet” efter en otroligt intensiv galaperiod men det gick sisådär med det. Efter två dagar har jag en tendens att bli

Om att känna sig lite speciell

Reklamsamarbete med Foto: Jonas Forsberg   Som tjockis har jag ofta i mitt liv känt mig exkluderad. Och gör det fortfarande – speciellt när det