Nu förstår ni att det blev så tokigt och bra att jag hamnade uppe i Övik i helgen. Han Klasa skulle upp till Sundsvall och krama lite på sin flicka och då tänkte jag att jag kunde åka med och passa på att krama lite på min familj på samma gång.

Och så kom mamma och Anna ner till Sundsvall och tog över skjutsandet den sista biten upp till Övik. Och så åkte vi över Höga Kusten-bron när solen gick ner och det var helt galet magiskt. Åkte upp på berget och tog bilder och bara sögs in i den fantastiska vyn som för en stund var helt på riktigt.

Ibland glömmer jag bort hur otroligt vackert Höga Kusten är. Men så kommer jag hit och blickar ut över den fantastiska naturen och så blir jag nykär igen. En av de bästa sakerna med att komma hem.

Utsikt vid Höga Kusten-bron.

5 svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Sorg i kycklingboet

Jag brukar ju ofta säga att glädje och sorg kan samexistera. Att man kan känna båda två samtidigt, inte sällan i samma stund. Mina första

I sommar vill jag drömma

Och herregud vilken ångest jag har haft. Sedan midsommar ungefär har jag varit en fot inne, en fot utanför. Petat i allt möjligt men inte fått