Det handlar ju om nya erfarenheter. Och gårdagen innehöll definitivt en rejäl sådan.

Seth föreslog, efter min så framgångsrika cykeltur i måndags, att jag skulle hyra en cykel och cykla över Golden Gate-bron. Och vem är jag att argumentera mot San Francisco-guiden? Sagt och gjort, igår eftermiddag knallade jag ner till Fisherman's Wharf, hyrde mig en cykel och pedalade ut mot den stora, röda bron. Solen sken och jag tog en sväng förbi stranden och bara njöt. Livet log mot mig.

När jag cyklade över bron hade jag ett litet moment. Ett sådant där ögonblick då man är helt och hållet närvarande i ögonblicket. Då jag verkligen tänkte för mig själv ”Shit, här är jag, cyklandes över Golden Gate-bron, alldeles själv.” Helt vansinnigt. Underbart. Galet. Fantastiskt. Vinden i håret och solen i ansiktet. Lycka.

På andra sidan bron väntade den lilla byn Sauselito. Där åt jag glass, drack te och vandrade omkring i de små butikerna i den bildsköna byn innan jag tog färjan tillbaka till San Francisco.

Väl tillbaka på andra sidan viken vandrade jag gata upp och gata ner och bara njöt av staden. Inklusive utmaningen som är backarna.

14 svar

  1. Eftersom jag är lite av en retard gällandes gilla-funktionen (eller så är det min dator som är en retard låter det vara osagt)så kommer här ett skitstort *GILLA* =D

  2. Åh, den känslan är underbar! Fick den när vi åkte highway 1 för två år sen.

    Det bästa är att man även nu efter kan känna känslan man hade och njuta.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Föreläsningsfredag!

Igår gjorde jag något som är VÄLDIGT ovanligt för mig; jag klev upp tidigt. Jättetidigt. 04.30. Alltså HALV FEM. Det är bisarrt jävla tidigt.  Anledningen

Herrejösses, det är ett recept!

Älskar när man har vänner som hör av sig och ba ”Linda, är du på kontoret? Vill du ha mat?” Å man ba ”EH JA!”