Apor alltså. De är ju söta och så. Och det är ju rätt coolt hur lika människor de är till sättet. På ett ugg-ugg-jag-är-grottmänniska kind of way. Men de är lömska rackare. Bortskämda slynglar. För gör man inte som de vill, då blir de helt bi-polar och börjar bitas. Jädra typer alltså.

De kunde ju istället bara vara små och söta hela livet.

Att det kan vara så kärleksfullt att plocka löss från varandra.

Mmmmyyyyys.

Mitt i regnskogen hade de en liten damm när man kunde kasta i en peng och önska sig något.

De här träden var helt galet mäktiga.

The million dollar shot!

Den här killen satt och pillade på sig själv samtidigt som han tittade lite suktande på mig. En aning obekvämt. Och typ 10 sekunder efter att den här bilden togs kom en annan apa och klättrade upp i knät på mig. När jag inte lät honom slita av mig linnet så bet han mig, en lille jäkeln. Är inte längre så imponerad av apor.

4 svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Luna

Tillskott till familjen!

Jag är så nervös! Så pepp och laddad och nervös! För imorgon åker jag ner till Stockholm för att hämta hem vår alldeles nya familjemedlem

Fler hål i örat!

Jag tog inte mina första hål i öronen förrän jag var över 20 år gammal. 21 tror jag till och med att jag var. Jag