När jag inte tänker exploderar själen. När jag bara känner finns bara jag och ingenting alls.
Det enda som hörs är alltet och tomheten.

I lugnet vibrerar köttet som gör min kropp. Allt jag vill och allt jag är blir till en längtande massa av materia.

Jag vilar. För en jävla gångs skull vilar jag. Jag vet inte hur länge det varar.
Så jag andas. Finns. Tittar. Känner. Gråter. Är.

Jag är lugn. Jag är saknad och längtan. Jag är nuet och alltet. Jag är flyktig och för evigt.
Och vi älskar varandra.

Kärlek. Inatt känner jag kärlek. Till fåglarna som sjunger. Till de tysta rösterna.
Till de avlägsna kropparna. Våra själar är eniga.

♥