Jag anmälde mig precis till donationsregistret via igelkotten. Så att någon behövande kan få sin en njure eller kanske en halsmandel om man så skulle behöva när jag passerar till andra sidan. Det känns helt rätt, men samtidigt lite läskigt. Man vill ju som inte tänka på att man ska dö, och alla skriverier om när man räknas som död och att de måste hålla en vid liv genom respirator för att syresätta organen? Läskigt. Men jag känner mig ändå lite bra nu.