Vissa dagar tror jag att jag har accepterat det. Att du inte vill finnas i mitt liv längre. Vissa dagar kan jag nästan glömma saknaden.
Andra stunder, som just nu, kommer den som en käftsmäll. Frustrationen över att inte förstå och inte få prata med dig gör mig apatisk. Det skulle vara så mycket lättare om jag bara kunde släppa det. Om jag bara kunde låta det vara och gå vidare.
Men jag vill inte. Hur gör man då?
Elin Kero är fotoentreprenören som använder sig av Youtube och Instagram för att skapa en djupare engagemang med sina följare. I detta avsnitt för ni
Inlägget innehåller en annonslänk till Bokus. Vill du bli stor på sociala medier? Ha tusentals följare, jobba på dina egna villkor och samarbeta med stora
Jag är så nervös! Så pepp och laddad och nervös! För imorgon åker jag ner till Stockholm för att hämta hem vår alldeles nya familjemedlem
Jag har börjat titta OM på ”Outlander”. Jupp. Avsnitten tog slut och det var en hel vecka till nästa och så kan man ju inte
2 svar
Oj. Det var som att läsa min egna tankar. Har heller inte släppt det.. eller gått vidare – och det har gått 10 månader.
Jag har inga svar. Mer än att jag hoppas att det en dag kommer någon som kan få en att glömma.. någon som är ännu bättre. För tanken på att det kanske var ”det” kan åtminstone inte jag stå ut med..
Allt händer av en anledning. Det tror jag på. Jag tror att man kommer ur det starkare och att man lär sig något av det. Men det betyder inte att det inte gör ont. Jag hoppas att du snart får gå vidare. Kram.