Jag skrev det här inlägget för ganska precis ett år sedan, på Fars Dag förra året. Sedan dess har inte mycket förändrats, jag är lika ledsen, förvirrad, arg och likgiltig som då.
Så jag väljer helt enkelt att lyfta det i år igen. En tanke till alla er vars far valt att inte vara en del av ert liv. Ett avbrott i hyllningarna på Facebook som varje gång kommer som ett slag i magen.
PS. Jag älskar dig mamma, du är bäst. Ingen protest.
Förra helgen när Sanna och Emilia var här så gjorde vi en miniutflykt till Skeppsmalen på söndagen. Vi var alla tre rätt sega och ville
Idag är Världsdagen för psykisk hälsa. Jag blev första gången sjukskriven för utmattningsdepression när jag var 24 år gammal. Det är nästan 14 år sedan.
I dagens avsnitt av We Are Influencers är det dags för livepodd och det med inte mindre än Sara Olsson, aka Hållbara Sara. Sara började
När vi kom ner till stranden utbrast jag: ”Det här har jag längtat efter hela vintern!” Det var fredag och jag hade några timmar innan
2 svar
Vill egentligen bara säga Tack.
<3
<3