Jag skrev det här inlägget för ganska precis ett år sedan, på Fars Dag förra året. Sedan dess har inte mycket förändrats, jag är lika ledsen, förvirrad, arg och likgiltig som då.

Så jag väljer helt enkelt att lyfta det i år igen. En tanke till alla er vars far valt att inte vara en del av ert liv. Ett avbrott i hyllningarna på Facebook som varje gång kommer som ett slag i magen.

Läs inlägget här »

PS. Jag älskar dig mamma, du är bäst. Ingen protest.

2 svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

Covid och årets mörkaste dag

Hej och välkommen till årets mörkaste dag – vintersolståndet. Idag har solen bara varit uppe i 4,5 timme. Nu är klockan strax efter 14 och

Morgondimma

Jag har inte haft så mycket inspiration att fota i sommar. Har drabbats av jämförelsesjukan och fastnat i perfektionshets. Vilket ju leder till ingenting. Det

23 bilder från mobilen hittills i april

Att det blev just 23 bilder som skulle få representera dessa 23 hittills avklarade dagar i april, det var faktiskt bara en lycklig slump. Det

ny tatuering och ny vovve! | vlogg

Häng med till Stockholm när jag tatuerar mig, poddar med PT-Fia och besöker Rosendals trädgård med mamma. Men egentligen är det ju bara upptakten för