Pappa ligger på sjukhuset. Hjärtat fungerar tydligen inte som det ska. Han säger att det inte är någon fara, jag pratade precis med honom i telefon, men jag känner honom, han vill inte oroa mig.
Jag blir så rädd. Jag grät och grät bara av ren chock och rädsla. Jag vill inte mista min pappa nu när jag äntligen fått honom tillbaka.
God söndag kära du! Jag befinner mig mitt i packningshelvetet och tror att jag håller på att bli galen på alla prylar så jag tar
Hallå kompisar! Hur mår ni i värmen? Jag sitter i uterummet och har öppnat upp alla glasväggar men luften står helt still och jag rinner
Måndag i Stockholm och jag drömmer mig tillbaka till Åre, Winter Workation och en helt annan måndag för två veckor sedan då Åreguiderna tog med
Häng med till Stockholm när jag tatuerar mig, poddar med PT-Fia och besöker Rosendals trädgård med mamma. Men egentligen är det ju bara upptakten för
8 svar
Gud vad hemskt. Hoppas det ordnar sig.
mina tankar är hos dig – kram!
hoppas allt går bra
hör av dig om du vill ha nån förklaring är ganska bra på hjärtan
Stackare! Vet hur det är när någon nära är sjuk… Skräck! Håller tummen att det ordnar sig!
Hoppas det ordnar sig! Tänker på dig jättemycket. Kramar
Tack allihopa! Känns jätteskönt att ha ert stöd! Han kommer nog bli bra! 🙂
Bättre sent än aldrig…. Kram på dig och hoppas din pappa får komma hem snart!
Jag förstår så väl hur du känner dig. Pappa fick cancerdiagnos i november i fjol och jag har aldrig gråtit så våldsamt som då. Nu har chocken lagt sig lite och jag är inte riktigt lika skräckslagen. Pappa tar cellgifterna rätt bra osv, men visst finns skräcken kvar, under. Jag hoppas din pappa hämtar sig och att allt reder sig. Det är hemskt … fruktansvärt att oroa sig för sin pappa. Kärleken till pappsen är något speciellt.