Pappa ligger på sjukhuset. Hjärtat fungerar tydligen inte som det ska. Han säger att det inte är någon fara, jag pratade precis med honom i telefon, men jag känner honom, han vill inte oroa mig.

Jag blir så rädd. Jag grät och grät bara av ren chock och rädsla. Jag vill inte mista min pappa nu när jag äntligen fått honom tillbaka.

8 svar

  1. Jag förstår så väl hur du känner dig. Pappa fick cancerdiagnos i november i fjol och jag har aldrig gråtit så våldsamt som då. Nu har chocken lagt sig lite och jag är inte riktigt lika skräckslagen. Pappa tar cellgifterna rätt bra osv, men visst finns skräcken kvar, under. Jag hoppas din pappa hämtar sig och att allt reder sig. Det är hemskt … fruktansvärt att oroa sig för sin pappa. Kärleken till pappsen är något speciellt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också är sugen på att läsa:

85. Kvinnor och icke-binära i gamingvärlden med Lillie Klefelt

Gamern Lillie Klefelt har hållit på med e-sport sedan hon bara var 4 år gammal och blev introducerad till den världen av sin extrapappa. Snabbt fastnade hon för att spela på PC och har sedan dess hunnit med en hel del, både i den virtuella världen och …

Svenskarna och Internet 2022 – Min analys

Svenskarna och internet är en årlig undersökning som Internetstiftelsen genomför och har gjort sedan 2010. Datan samlas in i januari och februari och den 11

Sommarvloggvecka #1 – Myshelg i Skellefteå

I mörkaste november behöver vi lite ljus och pepp – därför bjuder jag på en sommarvloggvecka så här inför advent! Vi börjar i Skellefteå i

Förordet till midsommar

Hej kompisar! Nu är jag tillbaka i Kvaved igen efter midsommar nere i Skule. Och vilken fin helg vi har haft! Jag tycker vi tittar